En trevlig tjej – Jag kom ihop mig med Hundstallet

De som har läst min blogg tidigare vet att jag brukade ta hand om Hundstallets hundar periodvis, medan de väntade på ett permanent hem. Nu är det inte så längre, till min stora sorg. Jag blev nämligen ”ertappad” en söndagskväll av en av deras deltidsanställda med att ha Dobby lös, vilket gjorde henne väldigt upprörd. Förstod jag inte att Dobby kunde springa ifrån mig och bli överkörd?! Eller bli ihjälbiten av den amstaffblandning hon själv var ute med?!

Hon skällde ut mig inför publik och rapporterade det hemska brott jag begått. Jag å min sida skrev ett synnerligen argt brev till Hundstallets styrelse.

Svar: Nej, det förstod jag inte, då problemet med att ha Dobby lös var att han mestadels höll sig så nära mina fötter att jag snubblade över honom. Och jag ansåg mig känna Dobby betydligt bättre än Hundstallets personal, då jag tillbringat flera dygn enbart med honom som sällskap, vilket de inte hade.

Nåja, jag kan ändå erkänna att jag bland faktiskt betedde mig en aning ansvarslöst då jag behandlade de hundar som bodde hos mig som jag behandlade min egen schäfer när hon levde, dvs när det fanns ett bra tillfälle och jag visste att de såg mig som sin ledare och sin trygghet släppte jag dem lösa.

Jag hade tidigare blivit en aning konfunderad över att Hundstallets ansvariga, även när jag haft en hund veckovis, aldrig pratat med mig eller hört sig för om hur det hade gått, och vilka egenheter hunden hade uppvisat. De lämnade ut hunden, utan att ha en aning om vem de lämnade ut hunden till, alltså. Det kändes en aning konstigt, i synnerhet som jag ofta hade många synpunkter och erfarenheter att berätta om.

Här ses min favorit Tessie leka med en stor men snäll Dalmatinertik, fullkomligt lös och i full frihet. Tessie är ung och visar sin undergivenhet mot den äldre tiken, som respekterar detta.

db981901c9be511f.jpg

Och i mitt vardagsrum.

8cf166df89a72333.jpg

17 thoughts on “En trevlig tjej – Jag kom ihop mig med Hundstallet

  1. Så tråkigt! Undrar hur de själva ser på hundarnas upplevelse av frihet…. har du koll på hunden tycker jag att det är självklart att ha den lös. Jag känner en kille som inte äger ett koppel (men har en hund inneboende) och han har full koll och de har bästa kommunikationen

    Gilla

    • Jo. Fast i det här fallet hade jag faktiskt inte koll, då Dobby fick syn på en hund bland träden som jag själv inte såg och sprang fram. Jag missbedömde honom i detta fall, men det kändes en aning magstarkt att bli beskylld för att inte bry mig om ifall han blev överkörd.

      Gilla

    • Det kändes väldigt ledsamt och orättvist, för jag har ägnat så mycket tid och kärlek åt deras hundar. Sen kan jag visserligen erkänna att jag borde varit ännu försiktigare då jag faktiskt inte var ägare till hunden, även om det kändes så. Men allt hade löst sig om de framfört sina synpunkter på ett lite annorlunda sätt….

      Gilla

  2. Jag vet inte… Jag ser ju mina egna brister i det hela men jag blev ändå väldigt arg och ledsen över det bemötande jag fick, som om jag varken skulle känna eller bry mig mig om den hund jag hade haft hand om! Men de var ju de som inte kände mig – ingen av de ansvariga på Hundstallet hade någonsin pratat med mig överhuvudtaget och tagit reda på min inställning till hundhållning!

    Gilla

  3. De flesta hundar kan man ha lösa – även om inte ägaren alltid kan det.Och vaddå, herregud saker händer med hundar – de springer fram och hälsar på andra av misstag. Att göra så stor sak av det och faktiskt få det till att man nästan med flit försöker få dem att bli överkörda är en ganska stor överreaktion.

    Gilla

    • Tack Trollan för det var så jag kände det också! Jag är verkligen ingen fan av ”lösspringande hundar i allmänhet”; tvärtom måste jag säga. Jag anser att man ska träna sin hund så att den både stannar och kommer på inkallning. Och den ska aldrig tillåtas springa omkring lös så att den skrämmer andra människor. Men just i det här fallet misslyckades jag då jag inte såg att Hundstallets personal befann sig i skogen bland träden, och jag lyckadesdå inte stoppa Dobby. Det var fel av mig att missdöma situationen, men det kändes som att straffet blev lite hårt….

      Gilla

  4. Synd, Dobby verkade ju trivas hos dig. Men nog var det en överraktion från dess sida. Hon kunde ha nöjt sig med en tillsägning.

    Gilla

    • Dobby trivdes definitivt hos mig, liksom de andra hundar jag haft hand om. De var alla ”hemlösa” och i i stort behov av kärlek och trygghet, och det var vad jag gav dem. Men kanske var det ändå jag som var ledsnast när vi var tvungna att skiljas åt.Hon kunde ha pratat med mig helt enkelt, känner jag. Vilket även de andra ansvariga borde ha gjort, så det vetat ”vem jag var”.

      Gilla

    • Nja, det skulle jag inte tro! I synnerhet inte som det var jag som själv sa upp bekantskapen med dem via mitt brev då jag var så arg. .

      Gilla

  5. Mest synd är det om de hundar som skulle fått uppleva glädjen att ha dig till matte några dagar. Nu tvingas de kanske bara hålla tillgodo med den ”förvaring” som hundstallet tillhandahåller. *jävla paragrafryttare*

    Gilla

  6. Att beskylla någon för att ha uppsåt att döda…hm… Du som har hjälpt dem med ett antal olika hundar. Vad orättvist! Hundar är levande varelser och ibland sker saker man inte förutsåg. Det är illa nog att man ska behöva ha dåligt samvete för det som skedde… Undrar hur de sedan gör då de är bortadopterade…kollar de upp så att de nya ägarna inte har hundarna lösa. Vad är det för hundliv…att inte få spronga lös? Hundstallet verkar vara en märklig organisation. Jag erjöd mig att adoptera en hund därifrån en gång i tiden. Jag skickade in en lång redogörelse om mig själv och syftet med hunden. Vi hade telefonkontakt en gång och sedan skulle de ringa upp mig. De ringde aldrig… Jag har haft kontakt med hundrondellen och de har en helt annan inställning. Nu blev det ingen hund från hundrondellen då vi hittade en annan ”ögonsten”. Tyvärr är de stora förlorarna alla hundar som missade att få leva hos dig!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s