En trevlig tjej – Vilken finfin grej bloggen är!

Publicerat avAnnaPublicerad iUncategorized

Det är den faktiskt.

Jag mådde väldigt dåligt och låg hemma paralyserad av ångest, sjukskriven från jobbet, som jag ibland gjort genom åren (och jag mår fortfarande inte lysande precis, men har nu tagit till mig rådet som en vän IRL gav mig: ”Kanske du skulle ta och blogga lite?”).  Och precis som många andra som blottar sina svagheter här på bloggen fick jag ta emot värme och uppmuntrande tillrop. Och de värmde och uppmuntrade mig ! : )

Nej jag känner väldigt få av de som kommenterade och tar det naturligtvis för vad det är. Men det finns ingen anledning att förringa dess betydelse heller. Det var en dusch omtanke och vänlighet visad mot mig, när jag bäst behövde den, och jag tackar inte nej till sådan!

Tack alla ni snälla och rara!!!

(Jag tror inte att jag kommer att svara på varje kommentar i mitt förra inlägg för då kommer min ”ångest” att komma upp ett tröttsamt antal gånger i högerlisten, hoppas ni ursäktar detta. )

Publicerad av Anna

Sfi-lärare bosatt i Bromma, Stockholm.

43 reaktioner till “En trevlig tjej – Vilken finfin grej bloggen är!”

  4. Åh gud så skönt att ”se” dig. Jag har tänkt massor på dig. Och bloggen kan faktiskt lyfta de gånger man inte kan flyga själv.Kram

    Gilla

    Svara

    1. Alltså jag testade nyss, då jag ville lägga till ett hjärta efter ”Tack ni snälla…” men det som hände var att den radens typsnitt förstorades, utan hjärta?

      Gilla

      Svara

    1. fn? Alltså alt 3 ledde som sagt på min datamodell bara till större text,. Ska se om jag lyckas klura ut vad du menar nu för något hjärta har jag som du ser fortfarande inte lyckats få till… Kram

      Gilla

      Svara

    1. Tack Linda! Kan du också vara snäll och tro på att jag innan jag skrev detta inlägg ”skrev jag av mig om kungen” i ett ännu icke publicerat inlägg där jag länkat till dig, för att jag tyckte din ordvits ”älgskogen” var genialisk? Detta nlägg skrev jag innan du skrev att jag var ”grym”, vilket jag inte är, men däremot har jag följt lite i smyg dina battles med kolhydrater och tyckt att det varit verkligt intressant läsning som angår mig.. : )

      Gilla

      Svara

    1. Tack Anders! Ja den är vidrig. Jag föredrar nästan att vara ”enbart deprimerad” som det känns nu. Fast det är naturligtvis löjligt att jämföra. Hade jag varit ”enbart deprimerad” hade jag eftertraktat ”ångesten” som jag har nu… då den ändå innebär något slags hopp om att livet kan bli bättre. För mig är ångest detsamma som depression med tillslag av en enorm stresskänsla, att ”sinnesfriden” eller om man vill kalla det ”lyckan”, ändå finns någonstans framför en, men man känner sig oförmögen att ta sig fram dit, vilket leder till ytterligare ångest. Ens tankar går på högvarv hela tiden och dränerar all kroppslig energi.

      Gilla

      Svara

  11. Roligt att se dig igen.Tycker dock att det var lite synd att du missade bröstbloggandet, en trend du torde vara moder till genom ditt bröstinlägg, dock så tolkades det nog lite annorlunda, för det hela gick ut på att visa brösten, inte skriva om känslan i bröstet.//Herr S

    Gilla

    Svara

    1. Åh tack! Att du anser att jag var själva moderinlägget alltså, vilket inte är helt sant, men tack i alla fall!I framtiden lovar jag att skärpa mig och visa kroppsdelar på bild i stället för att skriva om känslan i dem.I dag har jag t ex en ganska intressant känsla i min högra armbåge, beroende på alltför mycket datoranvändande, men i morgon kommer jag inte att skriva om det, utan visa bild på min vassa armbåge i stället! Ingen latex på den dock, men om du vill kan jag vira in den i lite gladpack! : )

      Gilla

      Svara

  12. Började bli lite ångestfylld inför din frånvaro. Hur i hela fridens namn skulle jag klara abstinensen mycket längre!?Byter spår. Ångest vet jag tyvärr vad det är. Vet att det inte bara handlar om att ”sätta sig över”. Anade att det inte var så bra med dig. Men visste inte om du ville bli påhoppad av mig. Svårt det där att veta när man ska tränga sig på och när man ska ligga lågt.Skönt att du är på spåret igen… någorlunda.Jag finns här… lite luggsliten… kanske inte så mycket till föredöme… men solidarisk… om du behöver…

    Gilla

    Svara

    1. Jag vet att du finns där, snälla Kyrksyster. Och jag har också förstått att du vet vad ångest innebär, samt att du är solidarisk. Kram

      Gilla

      Svara

  14. Jag har samma relation till bloggen som du har. Ibland är människorna som finns här anledningen till att man orkar ta en strid till. Hoppas att du snart får må riktigt bra och att livet ler sitt allra vackraste leende mot dig.

    Gilla

    Svara

    1. Jag tror vi är många som har den. Det är så fint att bara få uppmuntran utan att någon vänder och vrider på tankar som ”vilken skuld har hon själv till denna situation?” osv. För vår egen skuld/orsak till att saker gått fel i vårt liv är de flesta av oss djupt inne smärtsamt medvetna om, även om vår yta vill låta påskina annat. I alla fall är jag det. Då är det fint att bara få lite värme och uppmuntran, så att man kanske en dag orkar ta itu på ett bättre sätt med ”sitt liv”.Tack detsamma Lilla Anna från Stora Anna : )

      Gilla

      Svara

    1. Jag förstår vad du menar men är rädd för att göra något jag ångrar när jag känner så. Bryta upp från allt, flytta utomlands t ex.. För jag tänker på alla som så förnuftigt påpekat: Du kan flytta varsomhelst, men du bär ändå alltid med dig dig själv. Och det är just detta självet som jag inte är så nöjd med.

      Gilla

      Svara

  20. alt + 3 (inte den som är i raden ovanför bokstäverna, utan den 3:a som är i nummersatsen till höger) du måste dessutom hålla ner alt-knappen en lite stund först och sen trycka på 3:an ♥♥♥♥♥♥♥/ Kram k

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.