En trevlig tjejs funderingar om barnuppfostran

När jag var liten hade jag ett väldigt effektivt knep för att jävlas med min mamma och visa att jag var arg. Då det var dags att sova så slängde jag nämligen alla sängkläder inklusive madrassen på golvet, klädde av mig och la mig sedan naken på stålfjädrarna och grät och vrålade.

Min snälla mamma kom då och tittade till mig och naturligtvis kunde hon inte stå ut med att låta sitt barn ligga naken på stålfjädrar hela natten. Vilket var precis vad jag visste. Det blev sent och även mamma gick och la sig. Och jag gjorde det igen. Och hon gjorde det också igen. Hon gick upp och bäddade om min säng. Troligen hände det sedan ett par gånger till innan jag somnade, men jag minns inte.

Hursomhelst så skulle det ju anses helt förkastligt i dag i Supernannytider att bädda om min säng gång på gång, i stället för att låta mig ta konsekvenserna av mitt handlande. Och jag är beredd att hålla med om att det var dumt gjort av min mamma.

Ändå så känns det fint att minnas att min mamma var så kärleksfull (det är hon fortfarande) att hon gjorde detta för mig, utan att ens bli arg. Att hon orkade och var beredd att bädda 100 gånger om det skulle behövas.

Det kan ingen ta ifrån mig.

Publicerad av Anna

Sfi-lärare bosatt i Bromma, Stockholm.

42 reaktioner till “En trevlig tjejs funderingar om barnuppfostran

  1. Din mamma gjorde det hon tyckte var bäst eller kanske orkade hon inget annat. Och oavsett vad alla Super Nannys tänker och tycker om detta, så lämnade det ett varmt minne hos dig av en kärleksfull mamma. Om det tänker jag, underbart!

    Gilla

  2. jag skulle låtit dig stå ditt kast. Tom gömt undan madrass osv så du inte kunde fixa sj 😉 (obs, jag skämtar)

    Gilla

  3. Hon kanske kände att du behövde att hon om och om igen bäddade åt dig. Ibland behöver man ”curla” sina barn, faktiskt… även om man inte får låta det gå för långt….Och det har ju gjort att du har fått känna varm kärlek från henne som du känner djup uppskattning för idag, och det är underbart och fantastiskt. Så det var inte bortkastad ”curling” att göra så :o)

    Gilla

  4. Tur du inte var barn hos mig. Hos mig HADE du, efter några ombäddningar, fått veta att nästa gång blev det minsann inget ombäddat. Och det hade det inte blivit heller.Men så har jag inget änglalikt tålamod heller. Mina ungar får komma ihåg andra snälla saker om mig 😉

    Gilla

    1. Hm -betyder det här att jag inte få sova över hos dig om jag besöker Island någon gång. För jag har ju inte helt slutat…

      Gilla

  5. Jag hade inte gjort om det mer än en gång , sen hade du fått skrika , ibland undrar man om vissa föräldrar är martyrer…..?Tänk så mycket hon hade hunnit om hon hade satt ned foten mot dig direkt, ?myst med kaffet vid tv:n osv…. ha det !!!:)

    Gilla

  6. Fast är det inte så att din mamma verkligen var en supernanny som inte lätt dig få din vilja fram. Som fick dig att inse att det kvittade hur mycket du slängde iväg allt så blev konsekvensen den samma, du fick ligga i din bäddade säng.

    Gilla

  7. Du får jättegärna sova över om du kommer hit.Men om du slänger allt på golvet får du sova på madrassen – på golvet.Inte nog med att jag inte har tålamod för såna exter – jag har en dålig rygg också, hehe.:-Þ

    Gilla

  8. Du får jättegärna sova över om du kommer hit.Men om du slänger allt på golvet får du sova på madrassen – på golvet.Inte nog med att jag inte har tålamod för såna exter – jag har en dålig rygg också, hehe.:-Þ

    Gilla

  9. Hmmm…. Bertil skulle aldrig våga… MEN… så skulle det nog slutat med att han sov mellan mig och Ludvig(min man doktorn alltså).

    Gilla

  10. Jisses… fast min har också varit dumsnäll, därför hon skriker på mig också. Hon har inga gränser för sig själv sen tar hon ut det på mig istället. Dom negativa utskällningarna tog över dom omhändertagande minnena minst sagt.

    Gilla

  11. Oj, du låter som ett jobbigt barn – Du hade fått sova kvar på stålfjädrarna om du vore min dotter. Din mamma måste inte bara vara kärleksfull, utan även utrustad med ett tålamod, modell oändligt 🙂

    Gilla

  12. Jag skulle nog gjort som din mamma. Skulle gjort det för att visa dig att det kvittar vad du gör för jag kommer inte ge mig om att du ska sova och det i en bäddad säng. däremot skulle jag inte stanna uppe och prata eller leka med dig, skulle bara lugnt bädda sängen och lägga tillbaks dig och gå ut. Men du låter som om du var ett väldigt… uppfinningsrikt barn med mycket energi 😛

    Gilla

  13. Jag hade nog bäddat iordning åt dej på golvet och sagt att ”när du legat färdigt på stålfjädrarna så finns det en bäddad madrass här”.Vilken kärleksfull mamma! Och vilket tålamod! Då får man också såna kraftfulla och starka barn som vågar göra revolt ordentlig! Lite häftigt faktiskt!

    Gilla

  14. En gång hade jag kanske gjort det men inte mer. Det är ju att berömma ett dåligt beteende. Trist om man som barn kanske känner att det är enda sättet att få uppmärksamhet. Nu tror jag ju inte att så var fallet med din mamma. Hon verkar ha haft ett tålamod av guld. Det kommer inte jag att ha den dagen min ärta i magen håller på så där.

    Gilla

    1. Jo visst är det det. Det går helt emot nymoderna uppfostringspriciper.Vi får väl se sen hur det går med dina ambitioner… : )

      Gilla

  15. Jo jag skrev:Jisses… fast min har också varit dumsnäll, därför hon skriker på mig också. Hon har inga gränser för sig själv sen tar hon ut det på mig istället. Dom negativa utskällningarna tog över dom omhändertagande minnena minst sagt.

    Gilla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.