Ett litet inlägg i genusdebatten

Det är inte helt lätt det där med vad som är ”naturligt kvinnligt/manligt” och vad som är ett resultat av kulturens/samhällets värderingar anser jag. Själv är jag så traditionellt tänkande att jag tror att de flesta pojkars val att leka med en traktor och inte en docka inte bara är för att samhället förväntar sig det. Eller att flickor ofta väljer dockan. Jag tror att det också ligger biologiska orsaker bakom, men kan naturligtvis inte veta säkert. Och i vilket fall bör naturligtvis både pojkar och flickor få chansen att leka med vad de än vill och att inget ska ses som ett bättre val än det andra. Likaså när det gäller yrken – om ens dotter vill bli hårfrisörska och sonen vill bli ingenjör, eller tvärtom, så ska valen naturligtvis respekteras och uppmuntras och inte värderas olika.

MEN – så enkelt som att påstå att det alltid handlar om ”individens eget val” och att påstå att all uppmuntran till ”könsotypiska” yrkesval är ”fjantigt genusnonsens” är att gå för långt anser jag.

Jag tänker då på alla de somaliskor jag haft som elever under åren. Inte EN enda (som jag kan minnas) har sagt sig vilja jobba med något annat än inom barn- eller äldreomsorgen. Varför är det så?

Givetvis finns det en viss realistisk insikt när det gäller vilka jobb de kan få bakom deras yrkesambitioner, men det är också ett faktum att dessa kvinnor oftast knappt har sett andra kvinnor i hemlandet jobba överhuvudtaget, då Somalia är ett land där nästan alla kvinnor är hemma och få får utbilda sig. En kvinnlig ingenjör existerar inte i deras begreppsvärld och de har inte heller några kvinnliga förebilder inom andra yrken. Men hur man sköter om barn och gamla är de väl förtrogna med. En gång sa jag skämtsamt till en kvinnlig somalisk elev: ”Men tänk om du ville bli busschaufför då?”

Hon skrattade och tittade på mig som om jag inte var klok och sa sen: ”Nej busschaufför mycket svårt!” (Det är det visserligen i många avseenden, men det finns som bekant inget som säger att män är bättre lämpade än kvinnor för detta yrke.)

Så blir det i en kultur där ”larvigt genustänk” som en del skulle kalla det, inte existerar. Något att tänka på när man proklamerar att det uteslutande handlar om ”individens fria val” när kvinnor och män väljer yrke och då man avfärdar andra synsätt som ”genusdravel”. För jag kan knappast tro att just somaliskorna fötts med gener som gör att de samtliga är extremt mycket mer intresserade av omsorgsarbete än kvinnor är i andra delar av världen, där många av oss väljer att göra något helt annat, om vi får chansen. Som att bli sfi-lärare till exempel.

14 thoughts on “Ett litet inlägg i genusdebatten

  1. Det intressanta är att i många länder i Afrika och Asien är fördelningen mellan kvinnor och män inom teknikbranschen relativt jämn. Det är också tydligt jämnare i Sydeuropa jämfört med Sverige som har en överraskande könsuppdelad arbetsmarknad, med tanke på att vi ofta hävdar att vi är världens mest jämställda land.

    Gilla

    • Så tror jag absolut att det är, det verkar finnas fler kvinnliga bilmekaniker i afrikanska länder än det gör här till exempel, som jag har uppfattat det.

      Gilla

  2. Jag är helt övertygad om att dessa kvinnor skulle passa utmärkt på IT-avdelningen.

    Man kan tycka att deras svenska språk har sina brister ibland men de är fasiken bättre än de vi tampas med varje dag på IT. Notera dessutom att den korrekta benämningen är ”ITSK” (IT-Servicekontoret). Observera den första halvan av andra ordet och fundilura på det en stund. Förklara sen för mig, du o svensklärare, varför ordet ”service” har blivit totalt urvattnat.

    Jag ilsken?
    Inte ett dugg! =)

    Gilla

    • Jag uppskattar mycket ditt nya tilltal ” du o svensklärare”! Fortsätt med det du, så ska du se att inte behöver ryka ihop i dessa evinnerliga ”cat fighter” (som det brukar kallas när kvinnor slåss) som vi brukar när vi möts i korridorerna!
      Jag iakttar också att du inte alls är ilsken utan att genom din kommentar ville förmedla din uppskattning för vår kära IT-service!

      Gilla

  3. Om man tittar bakåt hur det var i Sverige för bara 50 år sedan, så har det hänt mycket. Det tar tid att ändra ingrodda fördomar. Minns ännu hur det var när kvinnor började synas i TV och refererade sporthändelser…ja, det gick det också, med tiden. Det är som om saker och ting måste mogna, men fasligt vad det tar lång tid ibland.

    Gilla

  4. Nu är det så här Anna, att eftersom du har en blogg som äter upp mödosamt, med huvudvärk skrivna kommentarer så får du stå för det. Du går gissa vad jag skrev, jag förmår inte skriva om mästerverket.

    Jag skrev inte att min mamma körde truck i gruvan.

    Gilla

      • Du vill bar inte begripa. Jag skrev en lång kommentar här och den har inte dykt upp, så det så. Och huvudvärk hade jag så det är extra allvarligt.

        Gilla

        • Isch asch, men din kommentar har inte nått till sin slutstation om man säger så. Men mitt kommentarsfält har betett sig en liten aning underligt vid flera tillfällen (gäller det bara mitt kommentarsfält?) vilket även Fördröjsam Loppa påpekat.
          Jag själv tycker uppriktigt att det är väldigt synd om jag gått miste om en lång kommentar av dig!!

          Gilla

  5. Kloka tankar. Men jag vill å det bestämdaste hävda att just detta med pojkar och traktorer faktiskt inte kan vara annat än social påverkan. Då det naturliga urvalets processer måste få verka över betydligt längre tid än vad det har funnits traktorer för att kunna ge något utslag. Att flickor i högre utsträckning än pojkar leker ”mamma och barn” (med t.ex. dockor) och pojkar slåss mer än flickor är däremot säkert delvis genetiskt. Men knappast traktorer och bilar.

    Gilla

    • Kloka synpunkter, säger även jag. Men om man ”utvidgar traktorsbegreppet” till något som är ”byggt och konstruerat” så verkar pojkar ha ett större intresse för att sätta sig in hur saker fungerar osv. Fast det kanske inte har med traktorn att göra. Kanske är det kraften och ljudet som är roligt med traktorn. Fast jag själv älskar ljud av flygplan och i synnerhet överljudsflygplan.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s