Vilket vackert ljus och en svart låda

Förra helgen var det ett vackert ljus i min lägenhet. Septembereftermiddagssolen föll in i en gyllene vinkel som fick mitt blygsamma möblemang att utstråla dignitet, ärbarhet och sofistikerad elegans. Det tycker i alla fall jag. Vad tycker ni?

Den svarta lådan är en födelsedagspresent till min farmor när hon fyllde 12 år tror jag. Eller nåt sånt, kanske var hon lite äldre. Till Margareta på födelsedagen från Mor står det inuti locket. Min farmor föddes 1907. Så här ser den ut på undersidan:

Min farmors mor hette nämligen Anna Hortensia. Varför fick inte jag heta Hortensia?! (Jag utgår från att smeknamnet i skolan hade blivit Horan.) I vilket fall är det roligt med gamla ärvda, handgjorda saker. Spegeln ovanför byrån är ännu äldre och kommer från farmors föräldrahem, tror jag. Jag älskar den. Det säljs ju massor av nygjorda, liknande sådana i dag, och då kallas det ”kitsch”. Men en ärvd spegel kan väl inte kallas det? (Biter mig osäkert på naglarna i oro för att ha ”dålig smak”.)

Jaja,  i vilket fall är jag inte nöjd. Jag vill nämligen ha ett trägolv också, eller i alla fall ett parkettgolv. Men uschanimej vad dyrt det är att lägga in ett nytt golv.

7 thoughts on “Vilket vackert ljus och en svart låda

  1. Håller med om ljuset, men om det får möblerna att utstråla ärbarhet vete katterna, kanske. Vad glad du kan vara över dina gamla vackra ting, det finns så mycket som låtsas vara nåt annat. Jag vill tro att mammas släkt hade intressant arv i Ryssland efter hennes far, men han kom tyvärr som tomhänt matros och ingen vet vad som fanns i hemlandet. Förmodligen var släkten fattig som kyrkråttor.

    Kanske hade du kallats för horribla Hortensia om du hade haft det namnet – men du hade stuckit ut!

    Gilla

    • De utstrålar visst ärbarhet, det har jag papper på. Jag tror snarare att din släkt var tsarens bästisar, och att det finns en massa dyrbara samovarer för dig att hämta upp om du bara anstränger dig för att hitta dem.

      Gilla

    • Ja det är det. Inte för att jag minns min farmors mor då hon dog långt innan jag föddes, men tänker mig ändå att jag kan titta upp mot himlen och säga: Du ser att din present för snart hundra år sedan fortfarande är till glädje!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s