Jag är inte här för att bli hånad

Jag tycker att jag jobbar och sliter, kanske mer än de flesta. Och att vara sfi-lärare är ingen dans på rosor om nu någon trodde det. Bland annat måste man gå upp kanske klockan sju – varje morgon! – beroende på hur lång tid ens morgonbestyr tar och val av färdväg till jobbet. Och jag gör alltid mitt bästa på jobbet, oavsett vilka svårigheter och utmaningar jag ställs inför. Att klaga ligger inte för mig, utan jag är alltid positivt inställd till min omvärld. Det är det inte så många som klarar, har jag märkt. Tycker mest det är ett evigt klagande och gnällande på allt och alla hela tiden.

Därför tycker jag faktiskt inte att det är för mycket begärt att jag vill bli bemött med en liten aning respekt och uppskattning här på bloggen. Jag skriver inte här för att bli hånad och dragen i smutsen av illvilliga människor – det tror jag ingen gör, men allra minst jag.

Jag skriver här för att bli omtyckt och för att ni ska beundra mig och vara snälla och skriva att mina katter är jättegulliga. Bland annat. Och det står jag för. Är det någon som har problem med det så är det hans eller hennes problem, inte mitt.