Resande i ord

Som sfi-lärare är man inte bortskämd med utlandsresor inom jobbet och därför ser jag mycket fram emot en Islandsresa i maj. Speciellt som jag aldrig varit på Island och nog inte skulle ha kommit dit annars. Anledningen är att jag tillhör en arbetsgrupp på jobbet som är en del av ett EU-projekt där ett antal olika länder är med och utbyter pedagogiska metoder för just ordinlärning.

Men jag oroar mig lite över min outfit och hur jag ska bära mig åt för att mitt viktiga uppdrag ska synas när jag kommer gående på Arlanda tidigt på morgonen. Jag menar, så att alla ska se att här kommer en kvinna som reser i ord och inte är någon turist! Bör jag ha stora tjocka Norstedts svenska ordbok väl synlig under armen så som affärsresenärerna bär portföljen? Eller ger det möjligtvis ett intryck av att jag inte är medveten om att det finns ordlistor online nuförtiden? Fast Jan Guillou skriver ju på en gammaldags skrivmaskin fortfarande och åtnjuter respekt – bör då inte jag kunna ha Norstedts eller åtminstone SAOL med mig?

Ger det mig ökad respekt – ”hon är verkligen helt uppslukad av sitt jobb” – om jag låtsas okunnig om vad SAS är en förkortning av och säger att jag ska flyga med Så Att Säga och frågar vilken gate jag ska gå till? Eller kanske ännu hellre var gaten till Svenska som Andra Språks avgång ligger, det som förut kallades just SAS men nu heter SVA? Bör jag skämta lite nördigt gammaldags och fråga om ordklassen sitter framför eller bakom Business class? Eller om de som reser i Economy Class inte har en ”ord-nad ekonomi” – höhö?

Och om min stolsgranne verkar pratsugen, där när vi sitter 32 000 fot (10 000 m) över havet, kan jag fråga honom hur många ord han som lekman behärskar? Och flika in att, apropå havet under oss, ordet hav inte är språkligt besläktat med haveri, om han nu trodde det. Kanske är han politiker, på väg till Bryssel via Island. Då kan jag berätta lite om ordet politiks etymologiska släktskap med till exempel politivagn. Är han affärsman (ja jag säger han hela tiden, jag pratar inte med främmande kvinnor på flygplan) så faller det ju sig naturligt att jag påtalar släktskapet mellan kapitalist och capital punishment (dvs dödsstraff). Men att flygplanskapare inte har samma etymologiska bakgrund. Och att termik och terrorist inte heller är besläktade.

Om han inte är så påflugen, dvs han kanske inte har flugit så mycket och inte är bevandrad i flygterminologi, kanske han inte vet att den sista raksträckan innan planet ska landa kallas finalen på flygspråk. Om han är smart kanske han själv kan förstå sambandet mellan final och ”Fin” som det står i slutet av franska filmer, dvs The end . Det är då vi har nått vägs ände, skulle jag sägaEllerdå sjunger vi på sista versen” om han fortfarande inte fattar.

Jaja, nu ska jag tänka lite mer på vad jag ska ha på mig.

IMG_5866

Bilden: Att resa är att dö en smula.

9 thoughts on “Resande i ord

  1. Anna. För ”att alla ska se att här kommer en kvinna som reser i ord” så är det precis det du ska göra, resa i ord. När jag var ung fanns det papperstrosor. Man kunde köpa sig en veckoförpackning och riva av ett par när man behövde och sen slänga de förbrukade, bra på resor. Du ska naturligtvis fixa dig en ”outfit” (förfärligt nysvenskt ord!) av papper, med intressant text, förslagsvis något med anknytning till Island, som Havamal eller kanske ännu hellre några sidor ur en deckare, den där islänningen, vad han nu heter… Arnaldur Indriđason, och du blir garanterat uppmärksammad. Ta fram häftapparaten, deckaren och lite tålamod och snart har du en häftig dress som du är helt ensam om! Du kan ju själv styra var du vill ha mest blickar, genom att placera viktiga händelser på utvalda ställen. Ett tips är att du klär dig lager på lager så att du enkelt kan strippa några blad om någon blir för närgången när hen avläser dig eller när stolsgrannen spiller sitt sura rödvin i ditt knä när han ivrigt följer spåren i deckarmysteriet. Lycka till!

    Gilla

    • Tack du! Det var fina råd.
      Men jag tänker lite på det där med papperstrosorna – hände det att man när näsan rann och man inte hade några näsdukar, att man tog av sig trosorna och snöt sig i dem? Inför publik? Det hade jag inte velat se i så fall.

      Gilla

        • Nej näsan rann inte, men kanske andra organ? Så då förstår jag, ingen vill väl snyta sig i en näsduk som redan ”nån” snutit sig i?
          Min näsa rinner oavsett sol om det finns damm.

          Gilla

          • Nu språrar du ur, Anna. Det var ju dina kläder det skulle handla om. Dessutom har jag lärt mig i skolan som liten att man inte ska prata om snor och näsdukar. Och jag har deklarerat en gång på min blogg att jag aldrig går ut utan trosor, skulle jag då slita sönder dem jag har? Glöm det!

            Gilla

  2. Nej nej Jag! Hon ska skithöga klackar, dräkt med knytblus. Runda glasögon. Tror inte hon fixar att sätta upp håret i knut så hon får ha basebollkeps. Garanterad som hämtad ur nån bok om nån som är udda men till sist blir hjältinna!

    Gilla

    • Oj. Skithöga klackar, då måste jag nog gå framåtböjdi planet då jag är 1.79. Och då tappar jag ju kepsen, så där får du tänka om. Men hjillade att jag blir hjältinna.

      Gilla

  3. En replik utanför dagens tema.
    Utöver reseförberedelser har kattmamman demonstrerat att även hon har klor. Den här gången lyckades hon vecka debatt och få rimligt god respons i ett annat sammanhang. En gångs skull skapades en diskussion ,trots vissa tjuvnyp. Tack för det .

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s