Resande i ord

Som sfi-lärare är man inte bortskämd med utlandsresor inom jobbet och därför ser jag mycket fram emot en Islandsresa i maj. Speciellt som jag aldrig varit på Island och nog inte skulle ha kommit dit annars. Anledningen är att jag tillhör en arbetsgrupp på jobbet som är en del av ett EU-projekt där ett antal olika länder är med och utbyter pedagogiska metoder för just ordinlärning.

Men jag oroar mig lite över min outfit och hur jag ska bära mig åt för att mitt viktiga uppdrag ska synas när jag kommer gående på Arlanda tidigt på morgonen. Jag menar, så att alla ska se att här kommer en kvinna som reser i ord och inte är någon turist! Bör jag ha stora tjocka Norstedts svenska ordbok väl synlig under armen så som affärsresenärerna bär portföljen? Eller ger det möjligtvis ett intryck av att jag inte är medveten om att det finns ordlistor online nuförtiden? Fast Jan Guillou skriver ju på en gammaldags skrivmaskin fortfarande och åtnjuter respekt – bör då inte jag kunna ha Norstedts eller åtminstone SAOL med mig?

Ger det mig ökad respekt – ”hon är verkligen helt uppslukad av sitt jobb” – om jag låtsas okunnig om vad SAS är en förkortning av och säger att jag ska flyga med Så Att Säga och frågar vilken gate jag ska gå till? Eller kanske ännu hellre var gaten till Svenska som Andra Språks avgång ligger, det som förut kallades just SAS men nu heter SVA? Bör jag skämta lite nördigt gammaldags och fråga om ordklassen sitter framför eller bakom Business class? Eller om de som reser i Economy Class inte har en ”ord-nad ekonomi” – höhö?

Och om min stolsgranne verkar pratsugen, där när vi sitter 32 000 fot (10 000 m) över havet, kan jag fråga honom hur många ord han som lekman behärskar? Och flika in att, apropå havet under oss, ordet hav inte är språkligt besläktat med haveri, om han nu trodde det. Kanske är han politiker, på väg till Bryssel via Island. Då kan jag berätta lite om ordet politiks etymologiska släktskap med till exempel politivagn. Är han affärsman (ja jag säger han hela tiden, jag pratar inte med främmande kvinnor på flygplan) så faller det ju sig naturligt att jag påtalar släktskapet mellan kapitalist och capital punishment (dvs dödsstraff). Men att flygplanskapare inte har samma etymologiska bakgrund. Och att termik och terrorist inte heller är besläktade.

Om han inte är så påflugen, dvs han kanske inte har flugit så mycket och inte är bevandrad i flygterminologi, kanske han inte vet att den sista raksträckan innan planet ska landa kallas finalen på flygspråk. Om han är smart kanske han själv kan förstå sambandet mellan final och ”Fin” som det står i slutet av franska filmer, dvs The end . Det är då vi har nått vägs ände, skulle jag säga.  Eller ”då sjunger vi på sista versen” om han fortfarande inte fattar.

Jaja, nu ska jag tänka lite mer på vad jag ska ha på mig.

Bilden: Att resa är att dö en smula.