Bokprioriteringar

Livet går ut på att slänga. Så har i alla fall jag uppfattat det.

Så jag slänger. Oj, vad jag slänger! Nu senast böcker. Men gör vi inte det lite till mans nuförtiden? En bok är inte vad den en gång var. Den har blivit just en slit- och slängvara. Fick jag en inbunden bok i min ungdom måste den självklart ges en plats i bokhyllan, oavsett om jag tyckte om den eller inte. En inbunden bok slängde man bara inte. Den innebar kunskap. Nu ställer jag bara in böcker där som jag kan tänka mig att läsa om eller vars titlar gör mig glad att se. Och även då rensar jag bort med jämna mellanrum.

Detta sker förstås på bekostnad av min intellektuella image. För visst undersöker människor ens bokhylla och drar sina slutsatser om en av det de ser?  När jag rensat ut nu den senaste gången kan man se att jag är lite sisådär när det gäller smak och intellektuell trovärdighet. I min bokhylla fnns många J.C Oates, men hon räknas ju inte riktigt in i finrummet, bara nästan. Kanske är hon för läst för det, och för produktiv.  Jag vill dock påpeka att både Strindberg och Jean Paul Sartre har sin plats i min bokhylla, den senare även på franska, vilket förstås ger en del poäng, men det är så många klassiska titlar som saknas, och dessutom har jag för många Liza Marklund-deckare. Och Oates som sagt.

IMG_9482

Bilden:  Det är Turbo på den översta tavlan och Marilyn Monroe på den nedersta. Två prima ballerinor. Och mina böcker står självklart i bokstavsordning – ska jag behöva be om ursäkt för det, va?

En kredd-bok har jag låtit stå kvar, trots att jag tyckte den var stentråkig när jag läste den: Idioten av Fjodor Dostojevskij. Jag har tänkt att ge den en chans en gång till i livet, då så många verkar älska den och jag kanske missade nåt när jag var lite drygt tjugo.

Vilka prioriteringar gör ni när det gäller era bokhyllor? Har ni titlar som står där bara för att det ser fint ut? Vilka böcker har gett er den största läsupplevelsen?

15 thoughts on “Bokprioriteringar

  1. När jag var barn sorterade jag mina böcker i bokstavsordning, sedan sorterade jag föräldrarnas böcker, likaledes i bokstavsordning. Det var inte snyggt! sa mamma, och sorterade dem i storleksordning.

    Gilla

    • Jag vet, och hon har ju rätt på sätt och vis. Men jag vänder mig bestämt mot att placera böckerna så, och även mot att färgsortera dem, som många inredningsbloggare gör. Det skapar kaos och förvirring men kanske är det bra för minnet att försöka komma i håg om Fogelström hade blå eller grön rygg.

      Gilla

  2. Jag har nästan bara fönster och snedtak och får inte plats med så många bokhyllor, så här finns inte många sparböcker trots att jag läser mycket. Jag är dessutom totalt befriad från boksnobberi, i mutt barndomsgem fanns bara Bibeln och Nordisk familjebok. Vi flyttade mycket och enligt Frälsis var alla världsliga böcker syndiga.
    Min bästa bokhylla, med böcker som jag läser om flera gånger, eller har fått signerade av författaren, är sorterad efter färger. Jättesnyggt. Men få får se det eftersom den är i mitt sovrum dit ingen bjuds in. Jag njuter av den själv.

    Förresten så gillar jag inte snobberi i någon form. Vare sig med boktitlar, märkesprylar eller att ha abonnemang på kulturella evenemang bara för att man ska ha.
    Biblioteket har böcker att låna ut, och nu har kag lärt mig att låna e-böcker, så jag slipper andras kladdiga fingrar. Nu är det bara mina kladdiga avtryck på skärmen.

    Gilla

    • Var det så pass i Frälsningsarmén? Det visste jag inte. Men kan man sluta snobba med grejer så har man vunnit något. Det är just det där med biblioteksböcker…. man undrar ”vad det kan vara för något” när man hittar något slags kladd i en boksida.

      Gilla

      • Det står i de 100 regler som min far skrev under i början av 30-talet att han inte fick äga några världsliga böcker. Liksom det mesta av regelverket inom FA har det ändrats. Men eftersom han som ung officer flyttade ca tre ggr per år (en gång per år efter att han gifte sig) så fanns det ju en praktiskt orsak till att inte äga böcker.

        Gilla

        • Det är väl så, att de mest konstiga religiösa regler en gång haft ett praktiskt ursprung… När du skriver officer, är det också inom FA eller millitären? Har dåliga kunskaper…

          Gilla

  3. Reblogga detta på Christer.L.Hansson och kommenterade:
    Det här är så revolutionerande för mig att jag vill reblogga det. Jag lever fortfarande i känslan av att man inte slänger böcker. Rensade ur en gång men klarade inte att göra mig av med dem, så nu ligger de i en kartong istället för att stå i hyllan. Skapar nån slags relation med varje bok.

    Gilla

    • Kul! Att det var revolutionerande alltså! Jag tror det hela började med bokklubbarna och en massa bonusböcker om kakor mindfulness som min mamma fick och ingen läste. Då förlorades respekten för ”boken”.

      Liked by 1 person

  4. Men… att slänga böcker, menar du det på allvar? Du skjutsar väl iväg dem till något loppis i alla fall? Jag är inte modern ett dugg där, även om jag just nu inte förmår läsa pappersböcker. Inte skryter jag med dem men det är ombonat med böcker. Jag växte inte upp i ett hem med böcker, som någon ovan skrev så var det i princip Bibeln och i mitt fall även Okänd soldat, som jag citerade roliga citat ur, liten som jag var: ”Gubbarnas rövhår brändes, khihihi…” Men senare läste jag Selma Lagerlöfs samlade verk på finska, vilka underbara sagor!

    Det tog lång tid innan jag började handla böcker, lånade länge, men sedan tog bekvämligheten över och en känsla av lyx, att äga dessa pärlor. Mitt hem är fullt av böcker, i varje rum: vardagsrummet, hallen (trappräcket blev bokhylla), gästrummet, arbetsrummet, gillestugan, makens rum, sovrummet, men just nu inte köket men det ska bli igen. Det känns ombonat och vackert är det. Och alfabetisk ordning förstås. En gång i tiden, hmm. Jag har otroligt svårt att föreställa mig att jag skulle rensa ur – vadå? Och jag har ju skatter i hyllorna som jag kan sätta i händerna på ungt folk när de behöver något som ger livet mening på något sätt.

    Läsupplevelserna som man fick som barn är svåra att överträffa, jag återkommer till Greven av Monte Christo och senare Borta med vinden och Ditte människobarn. Att vända blad efter blad och…. alla känslor.

    Gilla

    • Jag menar det – och orka ställa till med loppis orkar jag inte! Jag är inte så pigg och hushållar med mina krafter. Och om jag själv tycker att böckerna inte är läsvärda vore det lite omoraliskt att vilja få andra att köpa den! 🙂 De böcker jag tycker om slänger jag inte…

      Tyvärr inte läst en enda av de titlar du nämner, men det kan bli! Fast helst läser jag böcker som jag redan läst förut, för då vet jag att de är bra!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s