Mer om alla vackra kvinnor och män

Apropå mitt förra inlägg, om den vackra prästen Dag Sandahl, och hur rent mansgriseri ofta betraktas som skämt av andra män, när de utseendehånar en kvinna som de inte delar åsikter med:

Kvinnor är ett släkte för sig, hörrni! Eh…jaså, det var just så männen på kvinnoprästmotståndarbloggen menade? Okej, kan inte hjälpas.

Men något har slagit mig. Ända sedan jag för ett par år sedan började kommentera under bloggen i fråga, där kommentatorerna för det mesta är män, blev jag jagad som värst av det fåtal kvinnor som också fanns på forumet. Närmare bestämt två, med bifall ibland från någon som påstår sig vara kvinna. Ihärdigt har den ena försökt få mig ”avstängd” och den andra kommer ideligen med beskyllningar om precis allt, från att jag är sexfixerad till att jag inte respekterar äldre människor. Det är inte vad jag skriver som stör dem, utan ATT jag skriver. De har ägnat många kommentarer åt att diskutera min person i stället för det som inlägget handlar om. När de inte attackerar varandra.

Det är fascinerande på sitt sätt men också sorgligt. För jag förstår att det är för att jag får mer ”uppmärksamhet” som deras enorma vrede väcks. ”Ska hon komma här och få fler svarskommentarer än jag!? Nä nu!!”

Stämmer detta påstående att kvinnor alltid vill vara ensamma på tronen och finner närvaron av andra kvinnor som oerhört hotfull? Jag är beredd att svara ja. I rätt många fall gör det det.

Publicerad av Anna

Sfi-lärare bosatt i Bromma, Stockholm.

65 reaktioner till “Mer om alla vackra kvinnor och män

  1. Ja jag vet inte vad jag ska säga, Anna. Så egentligen borde jag hålla tyst!

    Men det är verkligen en oerhört intressant och komplicerad fråga. Jag är numera sjuttioett år och har grubblat över den i princip så långt tillbaka jag kan minnas. Varför en del flickor hellre lekte med pojkar än med flickor och andra absolut tog avstånd från ett sådant beteende. Varför en del pojkar häpet var kompisar med flickor,
    Jag lekte gärna med alla som jag kände tillit inför och av någon anledning var de ofta pojkar. Konstigt!

    Sedan har jag väl under årens lopp i olika sammanhang stått storögd inför olika reaktioner som jag inte förstått. Och det har varit män såväl som kvinnor som reagerat obegripligt, fast var och en inom sin spelplan skulle jag kunna säga.

    Och det är här mina erfarenheter tangerar vad jag uppfattar att Anna beskriver.

    Egentligen blir jag mest bara trött av och på att vi är så dåliga på att vara snälla mot varandra.
    Men det är ett intressant område att fundera kring – om jag bara inte bleve så trött av det. Och jag säger som Karlsson på taket: Jag vill att det ska vara roligt och livat och lajbans, annars vill inte jag vara med.

    Med önskan om en trevlig afton!

    Gilla

    1. Tack för ”delning” som det heter ibland. Ja, du är inte den enda som beskriver flickors beteende som svårare att förstå sig på än pojkars så någon form av sanning kan det väl ligga i det.

      Mina funderingar handlar om att många kvinnor har haft ANLEDNING att känna sig hotade av andra kvinnor, framför allt yngre. När jag var ung, precis som med alla andra unga flickor, betedde sig en del (gifta) äldre män sig inte okej. De svassade efter en på ett sätt som hade gjort mig rasande om jag var deras fru. (Och det var som sagt inte för att jag var ovanligt snygg utan bara för att jag var ung och tjej.) Den känslan och vanmakten inför många mäns beteende tror jag sitter i för många kvinnor. Nu är jag inte längre ”en ung tjej” men jag är yngre än de som är som mest arga. Hade jag varit 20 år äldre än de är gissar jag att jag hade fått hållas på ett helt annat sätt.

      Om jag har rätt är det sorgligt. För det enda vi inte kan slåss emot är att vi blir äldre och att det då kommer de som är yngre. Och de yngre kommer, om de får leva, i hundra procent av fallen också att bli de äldre. Men skulden är alltså också männens, bland annat med mansgrisiga kommentarer om kvinnor som inte längre är perfekt släta i skinnet. Och att detta accepteras som något ”naturligt”.

      Tack detsamma!

      Gilla

      1. Det är inte svårare att förstå sig på kvinnor än på män, men lika svårt att förstå sig på människor i allmänhet. Just nu funderar jag på hur människor som vill vara seriösa kristna ändå kan vara främlingsfientliga eller tycker att vi ”har inte råd” att låta människor på flykt få en fristad i vårt fredliga hörn av världen.

        Jag menar att allt har vi fått av nåd, vi föddes alla av föräldrar vi inte förtjänat i länder som vi inte förtjänat att födas i. Jag har inte förtjänat svenskt medborgarskap och Simili, kristen syrier, hon har inte förtjänat att fördrivas från sitt hem för att hon råkade födas i Syrien vid fel tidpunkt.

        Och jag blir så ledsen när man inte tar seriösa invändningar mot en okristlig människosyn på allvar eftersom de uttalas av kvinnor. I stället börjar bloggaren komma med löjliga provokativa inlägg om utseende (till dig Anna) och sprit( till mig). Härskarteknik kallas det.

        Och du har nog rätt, hade vi varit män eller äldre kvinnor hade han nog inte varit lika oförskämd.

        Gillad av 1 person

        1. Fast jag uppfattade inte att inlägget om biskopens utseende var ”till mig”, gjorde du det? Just utseendediskussioner har inte jag haft där tidigare. Däremot har jag fått andra gliringar så det räcker, och jag har sett alkoholgliringarna till dig.

          Gilla

          1. Jag uppfattade nog Dag som skämtsam när han skrev detta om fulheten. Fast jag tyckte ändå att det var riktigt. Men vad menar Alma? Jag blev sågad i ett helt inlägg för en tid sedan av Dag, och jag är då inte ung!
            Att inse att landet inte kan ta in hur många människor som helst utan att det påverkar har inget med kristendom att göra. Ett samhälle fungerar med ramar. Om dessa överskrids alltför mycket blir det kaos, och det är det ju nu på många håll i kommunerna där barn far illa därför att skolorna inte fungerar, där man får dra ner på vården av gamla och handikappade, där man drar in fritidsaktiviteter för handikappade etcetera. Jag vet inte hur det är på andra håll, men i Blekinge ser vi en hel del av detta nu. För mig handlar det om var det största ansvaret vi har ligger, och det måste ju vara mot dem som redan finns på plats, tycker jag. Det är inte rimligt att låta gamla människor som har jobbat hela sitt liv fara illa på ålderns höst för att resurserna inte räcker. Och nej, jag hör inte till SD!

            Gilla

          2. Jodå, han vände sig till mig om nykterheten och till dig om kvinnligheten. Hans doa-kör uppfattade det också precis så. Och ja, Dag har också angripit Tant Lila i en bloggpost. Är han mycket ensam, den gamle prästen?

            Lättare vore ju att ta kontakt han har ju våra mejladresser.

            Gilla

          3. Alma-Lena: Var? Jag fattar ingenting, kan du precisera var han har talat om ”kvinnlighet” som var en pik till mig och som doakören uppfattat?

            Men det där om inläggen. Han har genom de senaste två åren skrivit många inlägg som varit riktade mot mig eller handlat om mig. Och iofs tycker jag att det är helt i sin ordning att han också skriver inlägg om han blir arg på något jag skrivit. Sedan kan jag kritisera hur han formulerar dem och i synnerhet när tillfälle inte ges att svara på dem. Men även jag skriver inlägg, som inte är ett försök att ”få kontakt” utan för att uttrycka min ilska.
            Ibland har jag sedan tagit bort dessa inlägg.

            Gilla

          4. nya tant lila: Du blev ganska sågad även i det här inlägget, men det tar du som vanligt som en inbjudan! Men dock inte för att förklara dig vad du sysslar med inne på Sandahlbloggen. Och när du talar om att få bort ”tramset” så är du ett enda stort skämt. Du menar så att du får ännu mer utrymme till att komma med dina eviga, larviga sex-anklagelser? Är detta motsats till trams menar du, att hålla på och trakassera någon på det sätt du håller på med?

            Ang inlägget på Dags blogg: Betyder att det var skämtsamt skrivet av Dag att du skulle uppskatta att bli utsatt för skämtet själv? Dvs om jag skrev ett inlägg där jag la ut en bild på dig med syftet att läsarna skulle se ”hur ful du är”?
            Men jag uppfattar det som att du blev närmast smickrad av BloggarDags ”sågning” så kanske skulle även detta tilltala dig?

            Gilla

          5. Detta är något jag har missat, jag vet varken vad alkoholgliringarna eller det med utseendet handlar om, inget jag har noterat heller.
            Att jag kommenterar här nu, Anna, är för att jag tyckte att du skrev trams igen. Inte för att jag tog det som en inbjudan. Det är väl rimligt att man svarar när någon skriver något om en. För det där med uppmärksamhet och troner var ju rena dravlet. Mitt syfte är inte alls att synas utan att få mina åsikter publicerade. Det är ju många som läser på Dags blogg. Ibland tycker jag att Dag har åsikter som faktiskt kan vara ganska farliga i samhället just nu, detta gäller inte minst homosexualitet, där vi nog alla vet att toleransen bara har en tunn hinna.
            Jo, du tramsar ibland. Men inte alltid, som sagt. Ibland är du mycket klok. Jag ska kanske inte påstå att du är sexfixerad, men nog ter du dig som sådan när du genast far in med kommentarer om det finns något som tangerar sex och helst även homosexualitet där. Du får väl inse att det kan vara så man uppfattar dig. Det är jag tydligen inte ensam om har jag förstått.

            Gilla

          6. Absolut, tant lila, det är rimligt. Men kom ihåg att från början skrev du inlägg efter inlägg om mig på din egen blogg (och kanske har du fortsatt, vad vet jag), och alla försök av mig att svara på dem tog du bort. Du ville inte ha några mothugg, men vill gärna svara själv när du blir kritiserad! Fint gjort…

            Ang min påstådda sex-fixering: Nej, precis, du ska kanske inte påstå det, men du gör det om och om igen. Och jo, du är ensam om detta. Eller snarare, det är du och ditt ex eller vad han nu är, som ideligen har kommit med dessa anklagelser sedan lång tid tillbaka och ibland skrivit rent häpnadsväckande saker om mig, såpass att jag känt mig tvungen att visa för mina vänner. När jag pressade dig för något år sedan eller så kunde du inte komma med ett enda sex-exempel mer än att jag en gång använt metaforen ”förlorat sin oskuld”. Så var det med det, men du hänger fortfarande på i mitt kölvatten, har helt glömt att dina anklagelser inte hade någon grund, upprepar samma sak som en papegoja och påstår sedan att ”det har andra märkt också!”.
            Får jag sedan upplysa om att diskutera homosexualitet inte är att vara ”sex-fixerad” utan jag har bemött ett påstående som varit fördomsfullt eller som drabbar homosexuella som grupp. Detta har du själv reagerat mot många gånger, dvs hur man nämner homosexuella, som särskilt ”äckliga” människor som Gud vänder sig mot, med skillnaden att när jag gör det så är det för att jag är sexfixerad. Tycker du att du är logisk och konsekvent?

            Om det där med troner och uppmärksamhet är ”dravel” så vill jag gärna läsa din förklaring (och Olof undrade ju samma sak som du ser) till ditt beteende. Du och jag har ofta varit de som tyckt mest ”lika” många gånger, som sagt inte minst när homosexualitet varit på tapeten, vilket det ju är återkommande på bloggen ifråga. Men ändå är du i särklass den som ”jagat mig” mest, som jag minns det ganska från början. Ditt sätt att fara ut mot mig har ibland varit rent vanvettigt. Men som sagt, det är inte mina åsikter du irriterar dig på – så förklara dig gärna på vilket sätt det är dravel? Vad får en kvinna, som själv säger sig inte ha någon antydan till psykisk diagnos, att hålla på på detta sätt?

            Självklart är jag tramsig rätt ofta. Det är mitt sätt att vara, att säga det jag vill ha sagt med en lustifikation. Ibland är det bara trams, precis som bloggaren själv tramsar när han gör inlägg som det om biskopens fulhet. Som man frågar får man svar och skriver han trams är jag bra på att tala med bönder på bönders vis.

            Tänk om jag återigen bad dig om ett exempel på att jag ”genast far in med kommentarer som tangerar sex” som du påstår? Det skulle ju inte vara snällt. Men jag minns när du här på min blogg plötsligt började beskylla mig (och Markku) för att ”skvallra om andras privatliv”. Du höll fast vid detta, ända tills jag visade en kommentarstråd med dig med i stort sett bara skvaller om Dag Sandahl, hans fruar och skilsmässor och det ena med det andra. ”Ojdå” sa du då. Kanske du bör tänka på detta nästa gång du beskyller andra för något? Att det kan visa sig att det är du själv som håller på och hållit på med precis det som du anklagar andra för.

            Gilla

          7. Bara kort replik, för jag måste göra annat strax. Det händer ibland att människor tror att saker som inte alls handlar om dem, handlar om dem. En del människor tror alltid att allting handlar om just dem. Kanske var det så när jag inte publicerade dina kommentarer? Jag minns inte, har inte lagt det på minnet. Överhuvudtaget så lägger jag inte allt som människor säger eller skriver till eller om mig på minnet. Det känns inte så betydelsefullt.

            Gilla

          8. nya tant lila: Nu lägger du av eller också blir du blockad! Du får svara för dig eller ha åsikter om det jag skriver, men det du gör nu är ren förbannad skit och du ska inte utnyttja min blogg till sådant. Du vet mycket väl att du skrivit ett mycket stort antal inlägg om just mig och inget annat. Sitter du och blåljuger även om detta och påstår att ”vissa tror att allt handlar om dem” så har du inte här att göra mer, förstått? Det får vara någon jävla måtta på hur jävligt man beter sig och du har tagit priset många gånger om redan.

            Gilla

          9. Och denna gång menar jag allvar. Precis som jag blev tvungen att blocka dig från min Facebook, där du skrev oförskämdheter trots att vi inte ens är vänner där. Vissa saker är inte okej. Ska inte var okej. Kritik är okej men det du håller på med är något annat. Oavsett om det finns något underliggande problem som psykisk sjukdom som gör att du beter dig som du gör så är det inte okej. För min del. Förklarar du ditt beteende eller ber om ursäkt så blockar jag inte, fortsätter du i samma stil så är det bye, bye tant lila. För andra gången under mitt tioåriga bloggande blir jag då tvungen att blocka någon.

            Gilla

          10. Elake Måns uppfattade det som jag gjorde det. Det där med alkoholen kom för att jag en gång påpekade att biskop Hans Stiglund näppeligen ville dricka pilsner med Sandahl pga sin laestadianska bakgrund. Sedan har jag fått utstå spott och spe om detta lite då och då. Tror Sandahl vill provocera fram någon som kan bli angripen av doa-kören.

            Gilla

            1. Nej där tar du miste. Elake Måns skrev innan jag gjort det överhuvudtaget. Sandahl hade skrivit ett mansgrisigt inlägg som ””Måns” förstod att kvinnor skulle reagera på, och jag är en av ett fåtal kvinnor som brukar skriva -och reagera – där. Det handlade inte om mig och var inte riktat till mig, således fanns ingen gliring just där. Katten Måns skrev att han såg fram emot att jag skulle läsa lusen av Sandahl, efter att denne skrivit ett så manschauvinistiskt inlägg.

              Gilla

              1. Okej. Men det där med spriten var en gliring, de kommer då och då, men nu har jag definitivt lagt ner mina försök att hyfsa debatten där. Märker att ytterst få icke-invigda är där så jag antar att den gamle mannens skadeverkan är begränsad. Efter det där med Trollhättan känner jag att vi fick ett vänligt avslut.

                Tittar hellre in här, du är ju både begriplig, skriver inte oändliga drapor med hat mot namngivna och dessutom är du käck. Vill man hänga med i den kristna debatten är tidningen Dagen och bloggen Stillsam betydligt intressantare än Dag Sandahls bittra utgjutelser. En som ofta gör intressanta länksamlingar till aktuella händelser i den kyrkliga sfären är Rebella, hon är dessutom aldrig oförskämd.

                Gillad av 1 person

              2. Men apropå Rebella undrar, så såg jag där i en kommentar av dig att du varit dödgrävare, som du kallade det. Och blev nyfiken på hur detta funkar när bor så pass långt norr ut som du gör. Kan man gräva gravar ändå fast inte tjälen gått ur jorden ( i Stockholm går det ju inte ens att gräva urngravar då) och hur lång tid är marken tjälfri?

                Gilla

  2. Tycker det är oerhört intressant med ”den andra” kvinnans attacker på dig. Försöker förstå hur det kommer sig men jag kan bara inte förstå mekanismen bakom. Någon slags avstängning av normala funktioner? Frustrerande är det att inte nå fram med argument. Sedan tycker jag det börjar verka som det är fler som respekterar dig idag, på den där bloggen.

    Gilla

  3. Jag ska berätta en hemlighet för dig, Anna. Äldre män är inte heller släta i huden. ,
    Försök någon gång att inse att det vi reagerar är det du skriver! Det är ibland- inte alltid, ibland är det bra-, men ibland är det ytterst pubertalt. Vi kämpar inte om några troner! De flesta av oss har nog sådana hemma, ser du, och skriver inte för att synas eller för att få uppmärksamhet, utan för att föra fram seriösa åsikter. Hör mustascher dit?
    Anna du är ju inte någon bångstyrig tonåring längre!
    De gifta män som svassar kring unga kvinnor uppfattar nog kvinnorna som lite tillgängliga. Inte minst om de är invandrade från en kultur, där kvinnor har en mera blygsam framtoning. Jag har sett flera gamla kolleger med kort-korta kjolar som inte har förstått de unga invandrarmännens förhållningssätt mot dem som lärare. Det gäller att tyda koderna!

    Gilla

      1. Men för att på riktigt vara seriös så lägger du nu skulden på kvinnor och hur de klär sig i stället för ”unga invandrarmäns” eventuella förhållningssätt. Och med detta vill jag påpeka att jag frågat mina kvinnliga invandrade kollegor om hur de blir bemötta i sina hemländer, och surprise, spelade det ingen roll hur de klädde sig. De blev tafsade på och fick menande blickar och kommentarer från män, oavsett hur beslöjade eller ”respektabelt klädda” de var. Det är inte kvinnors klädsel vi ska ändra, utan vissa mäns förhållningssätt till kvinnor, och det gäller såväl svenska som invandrade män.

        Gilla

        1. Detta är något jag blir leds på mn och kvinnor som säger att jag klär mig fel och då får jag skylla mig själv, senast en kvinnlig chef som kritiserade mitt kroppsspråk, liksom en manlig överordnad gjorde redan när jag var tonåring. Skulle alla ta ansvar för sig själva hade allt varit bättre.

          Gilla

  4. nya tant lila. Hej! Vilket löfte har jag nu brutit? Jag tror du säkert sett svassande också från infödingar, väl?

    Gilla

  5. Allvarligt: Skall inte kvinnor vara sexobjekt för mannens lusta och tvärtom? Jag som trodde att detta var biologiskt betingad och att avstå var inlärt av nödvändighet. Det känns att tidigare generationer tog detta som självklart och lärde sig koderna hur man flirtar och så vidare.

    Det lilla vad jag har sätt av världen har lärt mig att till syvende och sist det är kvinnor som har sista ordet när det gäller parningslekar , trots vissa beklagliga och sviniga undantag.

    Gilla

    1. Markku: Hur menar du nu? Alltså, var kommer detta in i diskussionen, om vi ska vara sexobejkt för varandra eller inte? Det är klart att vi ”ska”, men det vi diskuterar är ju något helt annat?

      Gilla

  6. Markku, det är skillnad på sexobjekt och sexobjekt. Det är inte så trevligt att vara sexobjekt som stimulans för någon uttråkad äkta man som vill ha extra krydda i livet. Sedan är min erfarenhet att skillnaden mellan invandrarkvinnor och svenska kvinnor är att de invandrade kan vara ytterst utmanande och flirtiga, men både de och männen vet var gränsen går, hit, men inte längre! Svenska kvinnor är nog betydligt mera frigjorda, och detta vet män.
    För övrigt tycker jag att det där utsuddandet mellan manligt och kvinnligt är tråkigt. Nog är det mycket roligare med lite kvinnligt koketterande. Och så älskar jag rosa- och lila!
    Tänk så hemskt för barn som kallas hen och inte vet om de är pojke eller flicka!
    För övrigt var den där kvinnliga biskopen ful! 🙂

    Gilla

    1. Jaså, är hon det? Då måste ju detta påpekas, i synnerhet som hon är präst också med vad jag har förstått ”feministiska inslag”. Såna där feminister är ju fula och har blivit det bara för att de har problem med att få män, det vet ju alla?

      Gilla

    1. Där sa du ett sant ord i rätt tid, Olof! Vi är till och med mycket lika och vill alla höra att vi är fina medan ytterst få vill bli tafsade på av främlingar.

      Gilla

      1. Ja det är konstigt att en del har svårt att förstå skillnaden.”Men varför går då en kvinna omkring i kortkort kjol och urringat om hon inte vill bli tittad på?” försvarar sig en del män. Det är klart att hon vill bli tittad på, och vill bli sedd som snygg och sexig om hon klär sig så. Det hon däremot inte bett om är att män överskrider hennes gränser och ger ”komplimanger” som inte är menade som sådana utan för att visa ”jag respekterar inte dig”.
        ”Snygga pattar!” är kanske en komplimang till sin form men är inte menat så.

        Gillad av 1 person

    2. Olof: Men artar den sig på samma sätt? Jag, liksom de flesta kvinnor när de var unga, upplevde att äldre kvinnor kunde var direkt elaka. Förekommer också bland äldre kvinnliga franska expediter kan jag säga! Ett slags ”rasism” mot skandinaviska kvinnor. Min lärare förklarade också att ”vi franska kvinnor hatar skandinaviskor”. Tack, kul att höra…

      Jag kom ihåg att jag lovade mig själv att när jag blir äldre ska jag ALDRIG bli elak mot någon bara för att hon är yngre än jag. Och det har jag hållit minsann! Jag är fortfarande bara ”elak mot äldre” som tant lila alltid brukar påtala!

      Gilla

      1. Jag har bestämt mig för att aldrig vara elak mot någon varken för tt de är äldre elelr yngre, föraktet mot åldringar har alltid varit stort i Sverige, men speciellt mot den åldrade kvinnan förstås.

        Apropå mäns hat mot andra män, jo, det finns verkligen, mina manliga vänner berättar ofta om elakheter som nästan alltid har att göra med att de hotar ”manligheten” och därmed får veta hur bögiga eller kärringaktiga de är eller så är det bara rent pennalistiskt våld. Men mest är män elaka mot kvinnor som hotar dem på exempel arbetsplatsen-det är inte alls roligare än när en kvinnlig kollega eller chef är taskig. Däremot tafsar inte kvinnliga chefer lika ofta som manliga, men de kanske reserverar det för killarna i gänget?

        Gilla

        1. Alma- Lena: Fast du, att jag gav detta löfte när jag var ung betyder inte att jag därmed ser det som okej att vara elak mot den som är äldre, bara för att den är äldre.

          Ja, ”kärring-föraktet” finns och blomstrar fortfarande, även om ord som ”gubbighet” och ”gubbvälde” börjar göra föraktet en aning mer ”jämlikt” nuförtiden…
          Apropå män som hotar en på arbetsplatsen: Jag hade en väldigt rolig diskussion med anti-feministen ”JB” på Sandahlbloggen. ”Män vill normalt inte strida med och konkurrera med kvinnor” förklarade han, och ägnade sedan kilometerlånga inlägg till att strida med de två kvinnorna i kommentarsfältet…

          Gillad av 1 person

      2. Det skiljer nog i vilket uttryck rivaliteten får, ja. Men jag tyckte det lät fint att säga att vi är ganska lika :-). Har inte tänkt igenom saken tillräckligt. Kom och tänka på aggressivitet i trafiken nu. Där tror jag män generellt är mer primitiva och barnsliga, det är ju vanligt att markera på olika sätt gentemot medbilister, men kommer också ihåg att jag läste något om att flickor närmar sig pojkar i aggressivt beteende i slagsmål flickor emellan tex. Jag har dock upptäckt att högljutt rapande efter födointag faktiskt inte uppfattas som särskilt attraktivt. Jag som trodde det visade min manlighet och dominans..

        Gilla

        1. Det lät fint, det tyckte jag också! Och för all del. en viss sanning kan det ju rentav ligga i det också! 🙂 Att vi är lika alltså.
          Att rapa är alltid stiligt, men tyvärr finns det väl män som ser det som lite manligt coolt att ljudligt släppa ut luft från andra ställen på kroppen också. Jag tycker det är fel tänkt. Men tydligen har någon feministkomiker hämndpruttat, vilket upprörde Marcus Biroo i något radioprogram häromsistens. ”Tycker du att det är bra att feminister håller på och pruttar?” frågade han sin kvinnliga samtalspartner.

          Gilla

  7. Nya tant lila kommer inte ihåg 9/11, detta tragiska datum. Kommer inte ihåg mig… jag har överskattat min betydelse, men jag vet mer nu.

    Gilla

      1. Nej, det skulle vara 11/9 i år på din blogg. Det var en vink, kanske olämplig. Skulle bara se om ntl kom ihåg mitt löfte att inte bemöta henne på länge. Bara trams alltså..

        Gilla

        1. På min blogg? Jag är, som Dag redan upplyst om, dum i huvudet så jag fattar inte riktigt. Men en sten föll från mitt hjärta. Du förstår väl att jag inte kan ha flygplanskapare på min blogg, hur väl de än formulerar sig? Man får aldrig kapa flygplan. Det är fel.

          Gillad av 1 person

          1. Ja, det är så fel som det kan bli. Hoppas NSA, och framförallt Olofsson och Salander knackar på hos mig, inte hos dig 🙂

            Gilla

            1. Till Anna: Mitt svar om hur vi gör med gravar verkar ha försvunnit ut i cyberrymden i stället för att landa här, en kortvariant pga tidsbrist:

              Vi tar fram ”tråget” när det är kallt, ser ut som en sarkofag, fungerar som ett strykjärn ungefär. Starkströmskabel ansluts och graven skottas sedan får ”tråget” ligga några dagar tills det tinat jorden ner till 210 cm. djup. Borde gå fortare i Stockholm som inte har lika stark tjäle. Kanhända är det dyrt för en kort säsong när de inte använder denna attiralj.

              Gilla

              1. Överstarna eller överstelöjtnanterna Salander och Olofsson är ju Dags fiktiva(?) hemliga underrättelsetjänst, förser honom med brev han publicerar osv 🙂 NSA en amerikansk myndighet som pysslar med avlyssning etc, de har koll på vad som skrivs på nätet antar jag.

                Gilla

              2. Jo jag visste det egentligen, tyckte bara det var lustigt att fråga så då tant lila heter Lisbeth (och det är ingen hemlighet). Fast NSA visste jag inte.

                Gilla

  8. Anna – igår frågade Du på Bloggardag om Magnus Olsson, – och var är han förresten? – Jag känner inte honom personligen, men har varit i luven på honom flera gånger. Han har meddelat på Bloggardag att han är döende I cancer, har opererats, tydligen flera gånger, cellgiftbehandlats osv, (Bloggardag har bett om förbön för honom) men att man nu tydligen givit upp – så han är alltså sannolikt (?) inom den sk palliativa omvårdnaden och väntar på att dö. Han har släckt ner sin FB-sida, har inte kommenterat något på lång tid någonstans, och står I sin församling som ”tjänstledig”. Så hade jag varit Du hade jag kanske inte tillskrivit honom att han för länge sedan skrivit något mot någon, då han uppenbarligen inte har en chans att försvara sig. Hans senaste (sista?) kommentar avslutades med att ”jag är inte död ännu”, vilket tydligen inte var ett skämt för att vinna poäng på Bloggardag.. Även om ni kanske inte var överens, så låt honom åtminstone få dö i lugn och ro. Med vänliga hälsningar till Dig.

    Gilla

    1. Ensomar raedfordig: Jag suddar ut och börjar om min kommentar. Först varför är du rädd för mig? Varför skriver du från en adress som heter ”allahelgonsdag”? Har en viss person skickat ut en närstående igen för att ”ta itu med Anna”?

      Att Magnus var sjuk visste jag som sagt redan och jag har också sett Dags meddelande om förbön för honom.

      Men för övrigt vill jag ta tillbaka. Den kommentar jag syftar på KAN vara en av Olof Olsson (som kommenterar ovan) även om han inte var inloggad då. Och i så fall har jag gjort bort mig. Om det är den kommentar som det kan röra sig om är den från 2013 och handlade om att E beskyllt mig för att vara ”utsänd seglorian”. En icke-inloggad Olof Olsson svarade där att ”jag tar poäng över Elisabeth”. I värsta fall är det den som jag minns som Magnus Olsson.

      Har jag tagit miste här bör jag be om ursäkt för det. Det jag kraftigt vänder mig mot är dock att ”en god kristen människa” aldrig skulle kunna hålla med mig gentemot henne, med tanke på hennes beteende mot mig. Det gör mig en aning illamående att läsa sådana kommentarer.

      Gilla

      1. Det var jag som var skyldig till just den kommentaren. men jag skrev ju inget om någon skolgård och mobbning där. Jag tycker Magnus Olssons inlägg är svåra att förstå. Hade önskat att han skrivit dem mindre kryptiskt, men han skriver kanske till en viss publik? Hoppas han har det så bra som möjligt nu.

        Gilla

  9. Jag bryr mig kanske inte så rysligt mycket om vad det är som får Dig att må illa ( om det inte beror på cellgifter, för då bryr jag mig självfallet!), då min tanke bara var att Du kanske inte ska kräva att Magnus Olsson ska uppstå från det nästintill döda för att besvara Din fråga – speciellt som Du faktiskt VET hur det ligger till med hans sk hälsa. Var och vad och i vilket sammanhang Du kommit in i det som gäller Magnus Olsson bryr jag mig skit om, eller vad han skrivit, – men VET Du att någon är dödssjuk tycker jag det är SKIT av Dig att relatera till honom som att han nu borde rusa in på ”Bloggardag” och försvara sig och vad han sagt och när! – DÄR sjunker Du som en sten I min aktning! Jag lever mig själv in i hur han sannlikt har det just nu (då jag själv inte är döende men har en allvarlig sjukdom), – och om det varit jag – fått läsa att Magnus Olsson minsann skrivit något som svar för länge sedan – och var är han nu?!? – Det Du skrev var insinuant gentemot Magnus (övriga ting på sk Bloggardag skiter jag i!) – och när jag nu vet att Du VISSTE hur det var med honom, då var det ännu värre!
    Det enda jag ber Dig om är att inte relatera till honom fler gånger när Du skriver på den sk Bloggardag, och ställ ffa inte krav på honom att svara! Ditt inlägg vad rörde DEN saken berörde mig illa. Fastän jag varken hör till Magnus eller Dag S:s doakör.
    Vi ska nu fira Allhelgona – därav min mailadress – och då gäller det död-liv. Självfallet får Du hånflabba åt den saken, men håll det då för Dig själv åtminstone vad gäller de vars livslåga uppenbarligen flämtar.

    Uräkta felskrivningar etc, då nytt tangentbord inte gör vad det är tänkt att göra.

    Gilla

    1. Jag undrar vem av de på Bloggardag som jag argumenterat med men som nu vill passa på att hämnas (personen har troligen försökt på Bloggardag men inlägget har inte släppts fram efter Dags nya policy). Är det ”HH”? Synnerligen troligt!

      Sättet att skriva känns igen. Att skriva ae i stället för ä, att skriva Du med inledningsversal, de vettlösa utbrotten som ofta kommer sent på kvällen. Kanske efter att man ätit och druckit något gott?

      Det jag kan säga är: Du vältrar dig vällustigt i någon annans eventuella dödsplågor. Det ser inte så bra ut. Jag har inte insinuerat något mot Magnus, jag har påstått något. Jag har inte avkrävt honom något svar heller, så vad menar du?

      Om du nyktrat till nu kanske du kan be om ursäkt för att du påstod något jag inte gjort? Samt att jag skrivit något som han ska ”försvara sig mot”. Jag har inte skrivit något elakt om honom överhuvudtaget. Däremot kan jag ha gjort mig skyldigt till att ha påstått något han inte sagt, vilket jag i så fall velat rätta till.

      Men det var ju tråkigt för dig att din annars så rediga kommentar inte blev publicerad hos Dag, dvs lika redig som dina kommentarer brukar vara när du skriver sent på kvällarna och är jättearg på alla dumma feministiska kvinnor. Då kommer också beskyllningar om allt möjligt du vill tro att jag tycker och tänker. Du krigar inte mot mig utan mot ”kvinnan” generellt och i synnerhet ”kvinnosakskvinnan” som jag får symbolisera för dig. I går blev du tydligen så desperat över att inte få framföra alla dina tankar på Dags blogg, att du skaffade ett nytt konto på minuten så att jag ABSOLUT inte skulle kunna spåra dig. Tycker du att du hedrar Magnus när du vältrar dig i hans eventuella död (hoppas det inte är så!) och menar dig stå upp för honom när du är så innerligt feg?

      I dag ska jag besöka min mammas grav. Du kanske ska vårda din huvudvärk?

      Gilla

  10. Ensomar Raedfordig, du överreagerar. Det har jag inte sett mannen du skriver om göra någon enda gång 🙂 Sedan är det internet, allting kan rättas till, man kan läsa vad som skrivits, och alla kan göra misstag. Tror du ditt inlägg gjorde något gott? För någon, inklusive de sjuka?

    Gilla

    1. Dock fick jag inte införa någon rättelse och ursäkt på Dags blogg, han tillåter inte fler kommentarer i ämnet. Jag är heller inte hundra på att det var denna jag tänkte på men jag orkar inte leta igenom alla kommentarer från förr och det tjänar ingenting till: jag medger att jag kan ha tagit miste i detta fall och har försökt rätta till det.

      Gilla

      1. Tjälfritt ungefär fem månader är det, men sedan måste ”tråget” fram, en kistliknande konstruktion som värms upp med el, starkström, ingen kupevärmare. Först får man skotta undan snön sedan lägger man på denna värmekälla i några dagar så tinar jorden ner till 210 cm djup. Kyrkogården i Pokkijärvi är belägen på en sandudde i Torne älv och där är det lite lättare att gräva vintertid, men i Kiruna är det svårt pga myrmark och stora stenar som får sprängas med ”snigeldynamit” ibland. Förfallstider är där värst, då får kistan ibland bisättas i kapellet och vänta tills det värsta slaskandet är över.

        Gilla

      2. Fast troligen är det så att jag faktiskt har tagit miste. Jag ber om ursäkt för det, och har gjort så i en icke-publicerad kommentar, där jag dock inte var storsint nog att ENBART be om ursäkt, utan där jag också påminde om påpekanden om mig som inte varit helt sanna.

        Gilla

  11. Avvikelse. Sökte på ”mitra”, google bildsök, och jag blev, som du, också enormt himla chockad. Sedan sökte jag på Papa emeritus iii på samma sätt, och se, där har vi en som vet hur man bär en konstig huvudprydnad. Skulle tro han uppskattas av vår vän Bloggardag 🙂 (Detta anknyter till en diskussion om hur kvinnor bär klädsel, utstyrsel och lustiga huvudbonader på bloggen Bloggardag.)

    Gilla

    1. Jo visst bär han upp den bra. Är han ett välkänt namn inom det som iallafall förut kallades ”death metal”? (Det var ett ord min pappa kyrkomusikern hade snappat upp och ofta påstod att han spelade på begravningar.) Jag förstår inte meningen med sån där ”dunkadunk”-musik (obs skojar nu). Jag menar att bara att jag inte tilltalas av skräcksymboler eller av hårdrock. Jag tycker Genesis ”Mama” är läskigare, fast jag gillar låten skarpt.

      Gilla

  12. Ja, den var spooky, men lite rolig också. Längesedan jag lyssnade på dem. Tack för tipset. Är inte bra på musikgenrer men Papas musik är i så fall mjukis metal. De gör en teaterföreställning som jag ser det, ett spektakel. Då ingår kostymer, scen och musik. Annars gillar jag mest duktiga musiker utan smink. Som kyrkan fast allt är tvärtom. Kritiska mot kyrkan förstås. För mig är de fantastiskt roliga, det är skräck på låtsas, och det viktigaste, de har humor, som din far också verkar ha.

    Gilla

    1. Det har han, men jag tror inte han vet vad det betyder. Han känner på sin höjd till Beatles och Elvis Presley. Men just detta uttryck hade han i alla fall snappat upp…

      Gilla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.