Gänglig charmig turk fann kärlek i Sverige

Jag har en bloggvän som har hjälpt mig i sökandet efter Turbo. På senare tid har vi som läser hennes blogg kunnat få ta del av en underbar solskenshistoria: den svårt misshandlade gatuhunden (som numera heter) Kalle blev räddad av en privatperson i Turkiet och har nu fått ett underbart liv hos Hillevi och hennes djur i Sverige.

Nu får han en riktig drömtillvaro för en hund med kärlek och långa promenader nära skog och hav och med aktivering som hundar gillar och mår bra av, som att spåra, då de får använda sina hyperkänsliga nosar. Han har en hundsambo i Hovawarten Ankan som syns på bilden nedan till höger. (Alla bilder ”courtesy of” gyllensilver. wordpress. com.)

p1190283.jpg

Kärlek får han numera av både människor och djurkompisar. (Fast jag undrar lite hur kompis han är med hönsen.)

 

p1190915

Men nog verkar han glad över sitt nya liv som invandrare i Sverige?

p1200268

p1200749

p1180972

7 thoughts on “Gänglig charmig turk fann kärlek i Sverige

  1. Väluppfostrade och kloka hundar kan faktiskt få mig att fundera på om jag borde ha en. Men sen tänker jag: tidig rastning en kall och regnig novembermorgon… Och lusten försvinner.

    Gilla

    • Jag kan inte ha en nu. Men när jag hade en var det så bra att jag slapp fundera över om vädret var för kallt eller regnigt eller något annat, vi skulle ut, jag och hunden, och efteråt mår man bättre. Men jag vill påpeka att man bör bo i villa eller radhus så att man kan släppa ut hunden på morgonen för morgonkisset utan att behöva gå ut själv..Den riktiga promenaden kommer efter kaffe och frukost…

      Gilla

  2. Fina hundar som mår alldeles toppen. Det ser man.
    Men det är nästan olidligt när man tänker på hur illa djur (och människor) far på – faktiskt – de flesta håll i världen. Indien är det värsta jag har sett i det hänseeendet. Usch!
    Du har väl läst om gatuhunden Arthur som hängde efter ett hårdsportande gäng i Equador och nu bor i Sverige? Det är också en solskenshistoria.
    // Kao

    Liked by 2 people

    • Jag har läst om Arthur fast glömt bort hans namn! För övrigt är det som du skriver olidligt att tänka på hur illa djur far på grund av människor, och jag skäms över att jag ibland faktiskt kan ta mer illa vid mig av bilden på en misshandlad hund än en människa. Jag vet inte vad det beror på, men jag försvarar mig med att jag alltid skulle rädda en människa ur t ex ett brinnande hus före ett djur, trots allt.

      Liked by 1 person

  3. En vän och hennes man, fick hem Elsa, hemlös hund, från Turkiet. Nu är Elsa en lycklig medlem i flocken, med två border Collies och två människor, samt många många vänner 💛

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s