Lille store Kasper – R.I.P.

Kasper blev hängig förra helgen och efter att det först blivit bättre men sedan sämre igen tog jag honom till veterinären på skärtorsdagen. Det visade sig att hans njurar nästan var helt utslagna och att han hade kort tid kvar. Visst hoppades jag på ett under, men jag insåg under påskhelgen att det inte gick åt rätt håll och att det inte vore snällt mot honom att låta sjukdomsförloppet gå längre.

På annandagen fick han somna in på Djursjukhuset Albano, ett av få i Stockholmsområdet som höll öppet under påskhelgen. Kaspers ”gammelhusse” var snäll nog att komma och hämta upp mig och Kasper och sedan skjutsa mig hem igen, vilket jag är otroligt tacksam över. Det hade varit väldigt dyrt att ta taxi ända till Albano i Danderyd för mig som har ont om pengar, och Kasper hade blivit stressad av att åka tunnelbana. Nu fick han sitta insvept i favoritfilten i mitt knä i en för honom välkänd bil i stället och höra både min och gammelhusses välbekanta röst.

Jag hade fasat för att han skulle vara rädd och stressad under sin sista stund eftersom Kasper verkligen hatar, med betoning på hatar, att få nålar i benet och då blir en annan katt (han har aldrig visat någon som helst aggressivitet mot mig överhuvudtaget), som fräser och biter i panik. Men allt gick väldigt lugnt och fint till, han jamade inte oroligt en enda gång när vi gick in på sjukhuset, och sedan märkte han inte av den första, lugnande sprutan som gjorde att han blev dåsig. Till slut domnade han bort i min famn.

Jag fick lägga hans kropp i en liten vit pappkista sedan.

Men vem står ut med döden? Detta att någon ”finns” och är varm och andas ena stunden, och sedan nästa stund inte längre ”finns” är vidrigt.

Men Kasper fick ett långt liv! I synnerhet för att vara Cornish rex. Sådana blir i allmänhet 11-13 år gamla, och Kasper skulle fylla 17 om en månad! Och jag fick ha honom mer än halva hans liv. TACK till Carina och Ralph för det!

Kasper var en liten klippa, alltid kärleksfull och ”medlidsam” om jag var nere och jag kommer att sakna så att känna hans varma lilla men stadiga kropp mot min rygg när jag ligger i sängen.

Han var också väldigt snäll mot lilla unga fröken Vera, som dök upp i hans revir när ”brorsan” Turbo inte kom hem igen. Lite sur var han över intrånget det första dygnet, men sen insåg han att matte kommit hem med ”en pangbrud” och la sin beskyddande stora tass över Veras rygg och började tvätta henne.Det är därför jag kallar honom både stor och liten i rubriken, för att han hade en stor själ och samtidigt var ”lille plutten som vill sitta i knät”.

Dessutom var han, som jag skrev tidigare, i egenskap av hane, familjens överhuvud! Nu är vi bara två virriga fruntimmer kvar, dvs Vera och jag. Hur ska detta gå?

Om ni inte visste det så var Kasper filmstjärna på Youtube. Typ. Här i en av sina mest kända roller som ”Gudfadern”
Kasper njöt av att ha semester på familjens lantställe och passade då på att sola magen.
Det var ett hårt slag när ”brorsan” (de var inte bröder egentligen men växte upp tillsammans) Turbo försvann.

Han blev ändå glad när matte kom hem med unga Vera. – En pangbrud! tyckte Kasper.

Han älskade matte och tyckte till och med om att bli pussad på nosen/munnen.
Gillar matte som sagt.
Och lilla Vera.
Inte alla katter känner sig trygga nog att ligga på rygg och bli klappade på magen. Kasper älskade det – däremot tyckte han det var lite onödigt av matte att hålla på och störa klappstunden med att fotografera.

Den sista bilden togs för bara en vecka sedan. Han dolde sin sjukdom väl, Kasper, och förlorade inte aptiten förrän de sista dagarna, vilket annars ska vara ett av de största kännetecknena på njursjukdomen, som är vanlig bland äldre katter

10 tankar på “Lille store Kasper – R.I.P.

  1. Åh Anna, jag beklagar sorgen. Förstår att ni kommer sakna fina Kasper du och Vera.
    Jag förlorade min hankatt Vilde för snart 3 månader sedan när han utan förvarning bara föll ihop och dog på 30 sekunder, Så här är det bara jag och lilla Yama kvar nu. Hon har behövt de här månaderna för att inse att Vilde inte kommer hem igen. Blir kanske likadant för fina Vera.
    Tänk att något så litet kan lämna ett så stort tomrum efter sig. Du och Vera finns i mina tankar.
    Och jag är säker på att Kasper tittar till er fortfarande. Även om det är från ett fluffigt moln på andra sidan regnbågsbron.
    Kram ❤

    Gilla

    • Oj, vilken chock! Att det kan gå så snabbt. Hjärtfel, antar jag. Stackars dig! Och Yama.
      Ja vi behöver tid att smälta detta och komma på banan igen. Ingen ny katt den närmaste tiden. Som tur är kan jag jobba hemifrån i dessa tider så jag slipper lämna Vera ensam nu direkt.
      Kram tillbaka!

      Gilla

  2. Verkligen sorgligt. Den senaste katten jag fick säga adjö till blev 19 år och 7 månader, men det var ändå svårt att säga adjö. Samtidigt visste jag att det var det enda rätta. På kvällen samma dag fick jag överta systerdotterns katt, eftersom hon kände att hon inte hade tid för honom. Det betydde mycket för mig att kunna koncentera mig på en ny familjemedlem.

    Men hoppas nu att ”virriga Vera” kan vara en tröst i saknaden efter Kasper.

    Gilla

    • Ja vi som haft djur ”vet hur det är” och hur stor saknaden kan bli- Fast det är det enda rätta. Det var länge din katt fick leva. Undrar varför det är så olika mellan olika raser. Men det är det ju med hundraser också, där de mindre raserna lever längre än de stora. I alla fall var det så förr.
      Visst är Vera en tröst mitt i detta, utan henne hade det bara blivit för tomt!

      Gilla

  3. Så fint skrivet om lille store Kasper. Sorgligt och ledsamt måste det vara för dig som har haft honom hos dig så länge och för Vera som har mist sin kattvän. Mina varmaste tankar skickar jag dig Anna.
    Kram

    Gilla

    • Tack! Vet du, jag kommer ihåg att du skrev att du fick tårar i ögonen när du tänkte på lille salig Skalman, som inte spatserade längs utmed listerna längre. Till och med en liten sköldpadda har en personlighet och man fäster sig. Kram tillbaka!

      Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.