Min inredningsblogg når oanade höjder

Det förvånar mig verkligen att min blogg fortfarande inte ligger på tio-i-topplistan när det gäller inredningsbloggar. Vilken blogg kan annars ge er allt det senaste inom heminredning i nästan vartenda inlägg?

I det här inlägget vill jag bland annat slå ett slag för det runda soffbordet.

Jag har nämligen bytt ut mitt rektangulära Ikea-soffbord med mörkt fanér till det runda pelarsoffbordet från 50-talet som stod hemma i föräldravillan. Då alltid med en duk på. Jag kör utan duk och gillar den runda formen och att jag slipper stöta emot vassa bordskanter och få blåmärken på benen, något jag annars får väldigt lätt. Jag upplever att jag fått mer space hemma! Vilket behövs då jag bor på 2 kvm.

En ärvd Alvar Aalto-vas är aldrig fel och gör sig väl på soffbordet med blommor från trädgården i föräldravillan (som nu är såld).

Mina svajiga Ikea-bokhyllor i samma mörka fanér åkte också ut och ersattes av de gedigna bokhyllorna som stod i föräldravillan. Vilket lyft! Inget ”svaj” längre utan solitt trä som står rakt. Njutning.

En del nya tavlor/bilder har jag också ärvt. Nu är jag inte någon romantiker på så sätt att jag drömt om att gifta mig eller gillar bröllopsbilder. Men bilden från när min mormor och morfar gifte sig tycker jag har något! Min morfar prosten Axel Boström dog på min ettårs-dag och mormor när jag var fyra. Först nyligen fick jag höra talas om hur hon egentligen kände inför att morfar valt vita liljor (alltså begravningsblomman nr 1) till hennes brudbukett… Lite komiskt, men samtidigt en stilig bild!

Fotogenlampan från föräldravillan står också hemma hos mig nu. Till höger i bild syns ”Tessan” som jag fick när familjen gjorde utfärd från lantstället på Blidö till Norrtälje när jag var i förskoleåldern. Jag misstänker starkt att hon är gjord i äkta kaninskinn.