Bryr man sig om gravad strömming i himlen?

Lite jobbigt är det med storhelger när någon närstående är död, vet alla som varit med om detta. För min del kändes det lite extra när jag försökte mig på att göra gravad strömming, som min mamma alltid gjorde till påsk och som jag älskar. Jag ville liksom säga till mamma: ”Titta, jag gör gravad strömming precis som du brukar göra!”

Frågan är bara om man bryr sig om i himlen att ens dotter gör gravad strömming, och vilket recept hon använder. Jag vet inte svaret på den frågan som sagt, men håller det inte för otroligt. Men det kan kanske vara rätt skönt att slippa just den gravade strömmingen i himlen tänker jag också.

Så här steker man inte kantareller

1. Börja inte med att lägga en smörklick i pannan. Man ska lägga i kantarellerna först, så att de får släppa ifrån sig vätska innan man tillsätter smöret.

IMG_7263

2. Men det kan gå bra ändå, även om man glömmer kantarellerna först. I det här fallet var kantarellerna inte så vattniga som de kan vara.

IMG_7266

3. Sen häller man på grädde och kanske lite soja, förutom salt och peppar. Man kan ha med lite finhackad gul lök också. Flottare utan men det blir ju mer stuvning att ha på brödet eller köttbiten då.

Jag ville härma den gamla Mildareklamen om någon kommer ihåg den med den här bilden och det gick men det var svårt att sikta med kameran och hälla på grädde samtidigt. Men det var det som var meningen med inlägget.

Jag sniffar krutonger

På ett litet pulverpaket, (som dock inte innehåller kokain) som medförde min senast inköpta tidning får jag läsa om denna ”varma” (helt fel, pulvret var inte alls varmt!) ”välsmakande soppa fylld med krispiga krutonger” som pulvret från Varma koppen sa sig innehålla.

Har du också fått ett sådant pulverpaket? Men innan du insniffar soppulvret borde du kolla upp dess ingredienser: Majsstärkelse, maltodextrin, krutonger (16 %) vetemjöl, palmolja, salt, jäst, antioxidatonsmedel (extrakt av rosmarin) gräddpulver, palmfett, salt, potatisstärkelse, svamp 4,2 %.) …

Socker i alla dess former alltså (dvs innehåll som kroppen reagerar på som socker) som förstaingredienser och ytterligt lite svamp i denna ”svampsoppa”. Eller har jag missat något, gör man alltid så när man tillagar svamp- eller grönsakssoppa: Först tar man lite socker, och sen lite socker och sen kanske lite mer socker och så lägger man till palmolja? Men ändå kanske företaget som säljer soppan har rätt på ett sätt: ett stort intag av socker bidrar till svampinfektioner! Men då borde namnet vara svampinfektionssoppa.

Enjoy your meal! med andra ord. Sitter själv här och sniffar, med ett svampigt uttryck i ansiktet.

Dagens rätt

Dagens rätt är: glasnudlar!

Glasnudlar är inte nudlar av glas men de ser ut som om de var av glas och därför heter de glasnudlar. Men de är alltså inte gjorda av glas. De är gjorda av något annat. Om ni fattar. Om de vore gjorda av glas skulle man inte kunna äta dem. Det skulle till och med kunna vara farligt att äta dem då.

img_7407ed1

Ansjovis

Ansjovisen anses av de flesta som kanske världens främsta delikatess. Då den dessutom är sällsynt betingar den ett mycket högt pris, runt 23 kr/burken. Men det är väl investerade pengar då alla älskar ansjovis, och till och med barnen vill ha den i sina lördagsgodispåsar om mammas och pappas ekonomi medger detta!

Bjuder du dina gäster på ansjovis blir du dessutom alltid populär. Användningsområdet vet inga gränser och fisken kan ses i såväl Jansons frestelse och Gubbröra som på äggsmörgås. Gubbröran passar med sin sälta bra varma sommardagar som den här, och har just tillagats i undertecknads hem. Man kan dricka nubbe till den röran!

I vilt tillstånd är ansjovisen en utomordentligt skicklig simmare som är välsedd av andra fiskar på grund av sitt trevliga sätt.

img_6978

Rädisan

Rädisan är en röd grönsak som jag tycker sådär om. Vad tycker ni om rädisan? Kan den kombineras med någon annan matvara som lyfter rädisan från att vara medioker till att bli en smaksensation?  Ge mig era bästa tips på hur man äter rädisor! Salt och citron har jag redan testat, och då tyckte jag att saltet och citronen var gott men rädisan lika småtrist som förut.

IMG_6448

När jag slaktade påskalammet

Jag slaktade påskalammet förra helgen och ville föreviga det hela med en bild. Men så typiskt att påskalammet inte är ensamt på bilden! Men det upptäckte jag inte förrän jag redigerade den.  Alltid måste man vara vaksam mot tjuvar som vill stjäla ens mat!

IMG_5522

Bilden: Jo, jag tycker också att den är lite makaber, men trots allt kan vi inte äta kött utan att ett djur dödats. I möjligaste mån tycker jag vi bör köpa kött där djuren uppfötts så att de inte plågas under sitt liv eller onödigt mycket under slakt. Jag själv köper ganska ofta viltkött – då vet jag att djuret haft ett ”riktigt djurliv” medan det levde.

Det perfekta ägget

Kanske är det många av er som fått er påsk alldeles förstörd för att ni eller någon annan inte kan koka det perfekta ägget.  Jaja, nu är det för sent, men kanske vill ni veta hur man gör till nästa påsk?

Jag brukar lägga i ägget från början innan vattnet har kokat upp och sen efter ett tag, när det har kokat ett tag, så brukar jag tänka: Nu är det nog färdigt.

Och titta vilket perfekt ägg jag lyckades få till med denna metod!

IMG_5463-ed

Fastesoppa

IMG_5320

Vi vet ju att vi alla har fastat den senaste tiden, som man gör i kristna länder. Alla mina kristna elever gör det i alla fall, oavsett land skulle jag nog säga. Och vi svenskar gör det även om vi har det hela en aning om bakfoten och tror att ”fasta” betyder att äta semlor för jämnan.

Men det är som sagt fel. En sån här rysk rödbetssoppa är däremot rätt – minus gräddfilen utifall att man är ortodox. Men allra mest rätt är den för att rätten är så röd. Missförstå mig inte, fastans liturgiska färg är lila/violett och inte röd – men om du spiller av den här soppan på din vita T-shirt och sedan tvättar den, så får du garanterat en väldigt violett fläck på plagget sen.

Så kan det gå till när rött blir violett och därmed rätt.

Hade tänkt lägga mig

Här hade man tänkt att gå och lägga sig, när klockan snart är elva på lördagskvällen. Men så läste jag i DN att snabbmatens upphovsman är död. Det var en turk  i Tyskland som skulle ha varit först med något som heter ”Döner kebab”, vilket tydligen betyder kebab med död, jag menar bröd. Men nu är han död, som sagt. I vilket fall blev jag sugen på kebab när läste detta.

Så jag gick ner och köpte en på Brommaplan.

IMG_3784

Och nu sitter jag här med min kebab. Den är ganska god. Det är ett duktigt folk, turkarna!