Jag spelar in Lyxfällan

Jag har inte börjat det nya året särskilt roligt. Jag har nämligen satt i gång att iscensätta TV-programmet Lyxfällan med mig själv här hemma, eftersom jag föresatt mig att få bättre ekonomi det här året. Därför var jag noggrann med att spara ALLA kvitton under december månad, vilket jag inte alls brukar göra annars. Men nu vill jag se vad pengarna verkligen går åt till.

I mitt iscensättande måste jag givetvis spela alla roller själv, även programledarnas. Det var lite svårt att bestämma mig för om jag är Magnus Hedberg eller Patrick Grimlund, men då jag har ytterst lite skägg själv så fick jag bli Magnus Hedberg.

Jag själv spelar mig själv och jag har precis lika många bortförklaringar till mitt slösande som programdeltagarna brukar ha i detta program (även om det tack och lov inte ligger på deras nivå och jag inte har några skulder hos Kronofogden eller räkningar som gått till inkasso). Trumpen och sur ser jag ut också, och Magnus/jag skakar på huvudet och undrar om jag verkligen vill bli hjälpt och om jag är seriös med att jag vill ändra min livsstil. Annars är det bara ett slöseri med Magnus/min och Patricks tid.

– Jag måste ändra attityd och visa att jag menar allvar, säger Magnus/jag till mig själv.

Hittills har jag bara vågat sammanställa mina matkostnader. Och redan här ligger jag ca 500 kr över vad konsumentverket m fl anser rimligt för en ”vuxen kvinna”. Och redan här börjar mina bortförklaringar: jag mår inte bra av billig och stärkelserik mat som makaroner, potatis, bröd, bönor, havregryn…

Ja ni ser, det här ser inte bra ut.  Jag surar och Magnus/jag skakar på huvudet och funderar på om det överhuvudtaget är värt tiden att försöka hjälpa mig. Och då har vi  som sagt bara kommit till maten än så länge…

Vi avbryter inspelningen här en stund.

11 thoughts on “Jag spelar in Lyxfällan

  1. Heja Anna! Du ska äta det du mår bra av – och dina katter också! – Magnus och Patrick får sura bäst de gitter både med skägg och utan! Snart kommer du att upptäcka något du gärna låter bli och så ordnar sig allt. Bra kämpat av dig, tycker jag! Så himla kul är det inte med pengar – det vill till att man äter nyttigt så att man orkar. Jag håller tummarna! kram! 🙂 ❤

    Gilla

  2. Kruxet är väl att få dem att ta med sånt som du vill ha och mår bra av, alltså inget med kolhydrater i. Det kan ju vara svårt att få dem att förstå, du får kanske
    skylla på nån konstig allergi mot spannmålsprodukter…

    Gilla

    • Det är nog så. Jag måste ljuga för dem/mig om det här ska lösa sig! (Fast jag har faktiskt ev spannmålsallergi, den är bara inte medicinskt konstaterad…)

      Gilla

    • Haha. Jag uppskattade mycket denna kommentar. Men jag tror du inte du har rent mjöl i påsen. Du och dina bröd-er på Stjärtmesen AB inte bara far med oseriös marknadsförning utan ni lurar folk, speciellt kvinnor, att de mår bra. Jag vet folk som trott att de mått bra hela livet.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s