Wow-effekt!

Det är tyvärr så att riktigt stilig kan min lägenhet aldrig bli, på grund av att den är så sliten i grunden och jag inte har råd att renovera, men med jämna mellanrum gör jag ryck för att förändra och förbättra, då jag plötsligt av någon anledning byter humör och preferabel färgskala. Det händer som sagt med jämna mellanrum och är inte särskilt bra för ekonomin. Men när det händer känner jag att jag inte står ut en dag till  – med de befintliga färgerna.

Ekonomin, som delvis är en följd av att jag av hälsoskäl inte kan jobba heltid, är annars en av anledningarna till att jag bor i en etta. En sådan, även om den är bra, lämnar ju i övrigt många rum att önska, men även om jag visst skulle kunna skaffa en tvåa någonstans så har den lägenhet jag har så många fördelar. Den ligger väldigt nära knutpunkten Brommaplan med butiker och kommunikationer, den ligger högst upp så ingen kan klampa i mitt tak (jag är väldigt ljudkänslig), den har en härlig balkong i sydvästläge, och trots närheten till Brommaplan är det tyst och lugnt och med blommande häggträd utanför balkongen – om någon vecka eller så!

Nu kanske ni vill att jag ska komma till wow-effekten? Jo, jag har ändrat färgerna i mitt sov-/vardagsrum!  Från något jag föreställde mig skulle vara ”sobert” i beige/vitt/brunt – till orange/guld och blått!

20180424_135428

Ovan hade jag dock börjat bryta det beige-bruna litet grand med den brokiga kelim-mattan.  Föremålen på soffbordet är konstigt ställda då jag just tagit bort duken för att få mer ”färgöverblick” när det gäller vad som skulle göras, liksom jag dragit gardinerna maximalt åt sidan.

20180425_091125.jpg

Jag tog ner de gamla gardinerna och tog bort mattan.

Orange avskydde jag av naturliga skäl förut då jag är uppväxt på 70-talet. Likaså fick jag en överdos av blått när jag växte upp – sedan jag blev vuxen har den representerat lite tråkighet och en blyghet i unga år som jag ville bli av med. Det jag inte förstått förrän för ganska nyligen är wow-effekten av att kombinera dessa värstingfärger! Jag blev faktiskt gladare av värstingfärgerna än av det brun-beigea!

20180428_133608

20180501_162911

För övrigt tänker jag som så här, att ni inte alls upplever någon ”wow-effekt” av mina bilder. Ni kanske rentav är i färd med att skriva: ”Nja, inte min stil riktigt, jag föredrar nog före-bilden, men huvudsaken är att DU är nöjd och trivs!”

Hur kan man bara skriva sådana saker till ett känsligt inredarhjärta? Va?! Ni borde skämmas !

Allihop.

20180501_150452

Den sista bilden visar en av blommorna i buketten på bordet. Vet inte vad den heter, men om jag gifter mig vill jag bara ha sådana blommor i min brudbukett och likaså vill jag ha dem som blomsterdekoration på min kista när jag dör. Den blomman är så mycket ”jag” på något sätt.

18 tankar om “Wow-effekt!

    • Aha, du menar TV-ETT (TV1) som i gamla tider? Som blir som nya? Japp, en hel kanal utan konkurrens från andra kanaler vill jag gärna ha!

      Gilla

  1. Jag trodde först att du skrev ”och likaså vill jag ha dem som blomsterdekoration på min kista när jag dör” som ett utslag av svart humor. Vilket då var väldigt fyndigt och oväntat som avslut på inlägget. Sedan visar det sig att du verkligen menar det? Hur som helst ett superbra inlägg.

    Liked by 1 person

    • Blev lite överraskad av att du gillade detta inlägg! Jag menar det verkligen -inte. Dvs nog för att blomman påminner om mig, men på min begravning så vill jag gärna slippa påminna eventuella begravningsgäster om hur jag verkligen var!

      Gilla

      • Jag undrar om du kan ha lagt till sista meningen efter att jag läste inlägget? Tror det stod så här först:

        ”Den sista bilden visar en av blommorna i buketten på bordet. Vet inte vad den heter, men om jag gifter mig vill jag bara ha sådana blommor i min brudbukett och likaså vill jag ha dem som blomsterdekoration på min kista när jag dör.”

        Dvs det slutade med ”likaså vill jag ha dem som blomsterdekoration på min kista när jag dör.”

        Jag blev liksom paff och det är roligt om jag för en gångs skulle kan få bli lite paff.

        Gilla

        • Du menar att jag inte hade skrivit ”den är så mycket jag” och att du därför inte kunde avgöra om jag ska skojade? Ja,, kanske, jag minns inte om jag la till den sista meningen senare, men jag tror inte det.

          Liked by 1 person

  2. Tänk vad man kan göra med lite tyg..det blev ju genast ett helt annat rum. Så himla fint ..blått är ju flott..beträffande blomman så är den ganska säregen, annorlunda vacker kanske är det det du menar med att den är så mycket du. Fin är den vilket som..om än lite skäggig 🙂 men det är ialla fall inte du Anna 😉

    Liked by 1 person

  3. Du har dyrgripar. Den röda emman är jättefin och inte så lätt att få tag på. Men skåpet där TVn står slår allt. Retro från slutet på 50-talet och in på 60-talet.

    Liked by 1 person

    • Alltså, jag vill gärna tro att du har rätt. Visste inte fåtöljens namn, bara att den stod i min farmors barndomshem tror jag, så den måste vara rejält gammal. Men om jag googlar betingar det ändå inte ett högt pris, trots att så många liknande kopior av fåtöljen görs i dag och min är ”äkta”. Jag gillar den hursomhelst väldigt mycket! (Hm, det gör Vera också, då hon specialiserar sig på att klösa på den när hon vill protestera mot att jag inte leker med henne – de är ganska så smarta, katterna!)

      Gilla

  4. Jättefint ju. Älskar den blå färgen. Skulle dock inte jämföra blomman med min uppfattning om dig.
    Men vad vet jag. I mitt tycke är du iallafall en väldoftande lilja. Som man blir på bättre humör av att få uppleva. Kram =)

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s